Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
revisionsfrågan tills vidare. Snart lade sig upphetsningen å ömse
sidor, det goda förhållandet emellan brödrafolken återställdes, och
den femtionde årsdagen af föreningens stiftelse firades i båda rikena
under allmänt deltagande och jubel.
Under tiden näst efter 1860 års riksdag började inom landet
den s. k. skarpskytterörelsen, som bestod deri, att öfver hela landet
bildade sig frivilliga skarpskytteföreningar med uppgift att öfva
sig i vapnens bruk och bereda sig till deltagande i fäderneslandets
försvar. Derjämte började representationsfrågan, som legat
nere i flera år, att återupptagas; vid sista riksdagen
hadeborgare-och bondestånden anmodat regeringen att framlägga ett nytt
förslag till riksdagens ombildning, och talrika petitioner härom
in-gåfvos från alla delar af riket. Med anledning deraf utarbetade
justitiestatsministern de Ge er ett förslag till ny riksdagsordning
jgHj i frisinnad anda och byggd på grundsatsen af samfälda val, hvilket
framlades för ständerna vid riksdagen 1862—63; det emottogs
med allmänt bifall och antogs att hvila till nästa riksdag. För
öfrigt afgjordes vid denna riksdag flera vigtiga frågor: så antogos
ny strafflag och ny sjölag, näringsfriheten utvidgades ytterligare,
och svenska kyrkan erhöll en särskild representation genom
inrättning af kyrkomötet, hvilket består till hälften af prester, till
hälften af lekmän och sammanträder hvart femte år. Dessutom
anslogos nära 28 mill. rdr till fortsättning af statens
järnvägs-byggnader, af hvilka sträckan mellan Stockholm och Göteborg
redan var fullbordad (1862) och den emellan Falköping och Malmö
ej långt derefter fulländades.
Emellertid hade den gamla tvisten mellan Danmark och
Tyskland rörande hertigdömena Slesvig och Holstein åter upplågat
och tagit en hotande vändning. Det svensk-norska kabinettet
ställde sig obetingadt på Danmarks sida och tog med mycken kraft
till orda mot Tysklands oberättigade inblandning i Danmarks inre
förhållanden. Denna politik stod i samklang både med de
förenade rikenas intressen och med de vänskapsband, som förenade
de tre folken och deras båda konungar, Karl XV och Fredrik VII.
Slutligen inleddes underhandlingar om ett försvarsförbund mellan
de nordiska rikena, och fördraget var färdigt att underskrifvas,
då plötsligt konung Fredrik VII afled (nov. 1863) och
der-med hela ställningen förändrades. Preussen och Österrike funno
tillfället gynnsamt att öfverfalla och plundra Danmark, och då
Frankrike och England ej ville uppträda till Danmarks försvar, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
