Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
valde sig nya rådgifvare, och derpå förenade regering och folk sina
krafter för att möta den storm, som hotade från söder.
1818 Upprorspartiet hade emellertid utverkat sig den preussiske
konungens löfte om bistånd och trängde derpå med härsmakt in
i Slesvig. Väl blef upprorshären af Danskarne drifven tillbaka
mot Eider, men nu hade preussiska och andra tyska trupper
hunnit samla sig under general Wrangéls befäl; den förenade
fiendehären angrep Danskarne vid staden Slesvig och trängde
dem tillbaka till ön Als, hvarifrån de dock gjorde flera lyckliga
sidoanfall. Striden afbröts genom det af konung Oskar bemedlade
stilleståndet på sju månader, men då stilleståndsvilkoren oförsynt
öfverträddes, började Danskarne åter kriget på våren 1849. De
ledo först några motgångar, och fiendens hufvudstyrka inträngde
i Nörre-Jylland, medan en annan afdelning började belägra
Fre-dericia. Här samlade Danskarne i tysthet trupper från flera håll,
1819 &jor<*e ^erPå under general Bulovs befäl ett nattligt utfall mot
belägrarnes skansar och tillfogade dem ett fullkomligt nederlag;
i detta slag stupa,de den tappre general Rye. Kort derefter
inträdde ett nytt stillestånd, hvarunder Slesvig hölls besatt till
hälften af preussiska, till hälften af svensk-norska trupper, och
efter ett år slöts formlig fred med Tyskland i Berlin, 1850. Men
emellertid hade upprorspartiet rustat sig att fortsätta kriget,
inträngde åter i Slesvig och intog en stark ställning vid Isted.
jgjU Här angreps upprorshären af Danskarne under general Krogh och
måste efter en blodig kamp draga sig tillbaka ända till Eider;
den danska hären följde efter, intog en fast ställning vid Danevirke
och tillbakaslog derifrån flera nya anfall af fienden. Slutligen
inryckte en österrikisk styrka i Holstein och upplöste
upprors-partiets här och regering. Och för att betrygga den danska
monarkiens tronföljd, förenade sig de fem stormakterna och
Sverige-Norge i att genom traktaten i London 1852 erkänna prins Kristian
af Gliicksborg såsom efterträdare åt den barnlöse Fredrik Vn.
Under det första stilleståndet, på hösten 1848, sammanträdde
på konungens kallelse en riksförsamling, som skulle pröfva
regeringens förslag till ny författning. Efter långa öfverläggningar
jgljj sammanjämkades de olika meningarna, och den 5 juni 1849
utfärdades Danmarks grundlov, som är en af de mest frisinnade
i Europa: konungen delar den lagstiftande makten med en riksdag,
som sammanträder årligen och består af två kamrar, folketinget
och landstinget, af hvilka det förra bildas genom omedelbara val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
