Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Tredje kapitlet. Nattligt läger. — En hemlighetsfull procession. — Plötslig flykt. — Öppet land än en gång samt ännu ett mysterium under färden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lukten så här dags på morgonen. Vad är klockan?»
Brown strök eld på en tändsticka.
»Tre. Det börjar dagas strax efter fem. Vi få
stanna här till dess.»
»Varför då?» frågade Morton. »Vi kunna lika
gärna fortsätta, medan det ännu är svalt. Månen,
som är i nedan, går upp just nu.»
»Varför?» upprepade Brown hans fråga. »Jo,
därför att ni liksom jag tror, att det var ett
begravningståg. Och nu skulle jag önska veta vad de gjort
med liket. De ha aldrig kunnat ta det med sig
under en sådan brådska.»
»Inte att tänka på», höll Morton med.» Nå, låt
oss vänta då, tills det dagas, så torde vi få reda på
vad de kastat från sig. Nu göra vi upp eld och
laga vår frukost.»
Tiden gick fort under samspråkandet om den nyss
bevittnade sällsamma scenen och om utsikterna till
ett gynnsamt slut på företaget. Morton erinrade
Brown om hurusom M’Dowall Stuart påstått sig ha
sammanträffat med frimurare bland infödingarna i det
inre av landet, och Charlie, som icke deltagit i det
föregående samtalet, orienterades rörande innebörden
av det nyss timade.
Så snart det blivit tillräckligt ljust, vidtog den
överenskomna undersökningen. Tätt utmed stigen,
där tåget stannat, låg liket av en man, en högrest
äldre gestalt, fastbunden vid en grovt tillverkad bår
av björkgrenar. Den dödes panna var översmetad
med röd färg, och på hans mörka bröst syntes en
vit figur i form av en triangel.
Brown lät höra en låg vissling.
»Det här är något, som jag aldrig förr sett hos
de svarta», sade han.
»Inte jag heller,» försäkrade Morton. »Det är
en prydlig gammal man,» fortsatte han med en blick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
