- Project Runeberg -  Ödemarkens hemlighet /
118

(1918) [MARC] Author: Ernest Favenc Translator: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -

Sjuttonde kapitlet. Fortsättning på dagboken. — En hopplös belägenhet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

infödingarna. I början visade de sig skygga, men
då mina båda vägvisare lyckades göra sig förstådda
av dem, vunno vi så småningom deras förtroende.
De hade aldrig förr sett en vit man — om jag nu
så brynt av solen som jag blivit, skall kallas vit.
Mina båda infödingar visade med mycken stolthet
prov på sin färdighet med bågen och berättade för
de andra, hurusom Warlattas, vilka tycktes hava vänt
sin uppmärksamhet även åt våra gästers stam, blivit
avvisade och dödade.

Främlingarna meddelade, att de höllo till vid en
liten flod i sydostlig riktning, och när jag fick höra
detta, kände jag mig säker om att till sist nå mitt
mål. Då den äldre av mina svarta vänner fått klart
för sig varifrån främlingarna kommit och att jag
hade för avsikt att göra dem sällskap, vägrade han
att följa med längre, och ingenting kunde förmå
honom att avstå från sin föresats att strax vända om
hemåt. Onkimyong däremot, som var mycket fästad
vid mig och som, tack vare sin ungdom, icke var
så bunden av vidskepliga föreställningar, förklarade
sig ämna kvarstanna hos mig och följa mig, varthelst
det än bure hän.

De svarta, som varit ute på en jaktexpedition,
hade nu kommit till sjön för att fiska. Vi dröjde
hos dem några få dagar, och under tiden återvände
den äldre av mina följeslagare till sjön.

När vi åter bröto upp, ställde vi kosan mot
sydost. Landskapet förändrade hastigt karaktär och blev
kargt samt beväxt med risig buskskog. Den natten
lägrade vi oss vid en saltsjö, men hämtade
dricksvatten, en smula kärvt i smaken, från en av infödingar
utgrävd brunn ett stycke bakom oss. Följande dag
fortsattes färden genom ytterst magert och ofruktbart
landskap. Medan vi togo oss en timmes rast,
upptäckte jag ett kvartslager. Min roll innom
expeditionen hade skenbart varit geologens, och jag gick nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/odemarke/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free