Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Tjuguandra kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Charlie syntes ännu icke på ett par dagar, men
då de sagt honom, att han icke behövde göra sig
någon brådska, hyste de ingen oro för honom.
Han hade lyckligt framkommit till sjön med sin
konvoj och vederbörligen föreställt resterna av de
båda stammarna för varandra. Billy och han
kvarstannade en dag för att förvissa sig om, att
vänskapliga förbindelser voro inledda, varefter de, då allting
föreföll fredligt och tillfredsställande, lämnade stället.
Uppbrott gjordes nu för ännu en ritt till källan.
Brown, Billy och Lee-lee med packhästarna togo raka
vägen, medan Morton tog Charlie med sig omvägen över
guldfyndigheten för att visa honom dess rikedom.
Från krönet av kullen bakom källan tedde sig
landskapet ödsligt och täckt med småskog. Utsikten
var emellertid ej särdeles vidsträckt, och av det berg,
som utgjorde deras mål, syntes ingenting. Det bleve
nödvändigt att iakttaga en viss förtänksamhet vid
färdens fortsättning, då landet framför dem tycktes vara
mycket torrt oeh riktningen till ravinen med det
salthaltiga vattnet var särdeles svävande.
Mycket stod nu också på spel — det gällde att
trygga besittningen av Stuarts dagbok med dess
upplyssningar rörande Leichhardt-mysteriet samt läget av
guldfyndigheten. De önskade därför minst av allt
att på hemvägen råka ut för något vidrigt äventyr.
»Det är inte någon vidare tjusning att betrakta
vägen», sade Brown, då de tagit en föga
uppmuntrande överblick av detta hav av dystra, gråa
trädtoppar», men jag hoppas dock, att den är en smula
bättre än den avskyvärda öknen.»
»Vi taga vägen under vårt beskydd, för den
händelse att vi någonsin komma tillbaka hit Och jag
föreställer mig, att vi en vacker dag slå ned på revet
för att se huruvida det bär oss eller sjunker[1].»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
