| 6 |
När som gudfar rest sig opp
Skakat dammet af sin kropp
Vred han in till mamma går,
Der han sitta får
På en stol, som stilla står.
Calle kommer efter, styggen!
Smyger sakta bakom ryggen,
Klifver upp på pallen,
Lyfter af peruken käckt...
Mamma skriker till förskräckt.
Gudfar tar sig flat om skallen,
Sitter der så rar och fin,
Som en äkta Mandarin,
"Solens herr broder och månens kusin!
