Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal officers minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med en djup bugning svarade jag:
»Till Holland, som rustar sig till krig mot Österrike.»
»Rätt så. Men ni måste denna årstid resa landvägen och
passerar därvid Helsingborg. Till en där stationerad
major vid husarerna, som heter ... låter jag sända
300 riksdaler, som ni personligen får lyfta.
Ifall ni om ett par år gör ansökan därom, får ni
återkomma till riket, och allt skall vara glömdt. Ni
är ung, ni kan under ett krig få lära något och med
sådana kunskaper bli nyttig för ert fädernesland.»
Konungen nickade åt mig och försvann. Detta inträffade
i februari 1785.
Några dagar därefter fanns min supplik inlämnad
i expeditionen påtecknad med konunges vägran att
bevilja mig nåd, och jag lät den där få hvila i ro.
Jag hade redan dessförinnan anmält mig hos holländske
ministern, baron van Borck, och bekommit löfte om
rekommendationsbref till hans bror, en generalmajor
i holländsk tjänst.
Vid min ankomst till Helsingborg uppsökte jag den
major till hvilken konungen hänvisat mig, men pengarna
voro ännu ej ankomna.
Jag började just befara, att en ny olycka drabbat mig,
då majoren sände bud efter mig samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
