Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal officers minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag befann mig tyvärr i så ringa värdighet, att jag
aldrig kunde få den nåden att bli presenterad för
alla ryssars härskarinna. Hvarje utländsk adelsman
är visserligen berättigad att bli presenterad,
men sedan man nått den hedern att få bära uniform,
förloras den förra förmånen, om man ej innehar majors
värdighet. Däremot är det tillåtet för hvar och en
att hvilken tid på dagen som helst promenera på den
stora planen framför kejserliga slottet.
Hennes majestät visar sig ganska sällan ute, ofta ej
mer än två gånger om året, men då gör också åsynen af
henne ett desto starkare intryck på massan. Däremot
är det ej sällsynt att se storfursten promenera till
häst öfver hela staden, ofta med en enda kavaljer i
sällskap, och någon gång helt allena.
Om sommaren vistas hennes majestät alltid å Zarskoij
Zelo, ett lustslott, som i fägring och dyrbarhet
öfvergår all beskrifning. För öfrigt säges, att hennes
majestät för ett mycket stillsamt lefnadssätt, men
hur tryckande regeringsbördan än bör vara för den
ålderstigna höga damen, försummar hon dock aldrig
sina höga plikter.
Dagarna förlöpte snabbt i den ryska hufvudstaden,
och aftnarna tillbragte jag vanligen hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
