Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal officers minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minderåriga barns egendom. Hon bönföll om prolongation
å arrendet af den lilla kronolägenheten, som
hon innehade, men härpå följde ett nekande svar,
adresseradt till mig.
Under läsningen af detta bref blef jag utkallad af
en tjänare och lämnade brefvet öppet på bordet i
kammaren, hvari min hustru då befann sig. Då jag
återkom var hon dödsblek och hade frossbrytningar,
och hon beklagade sig sedan flera dagar öfver ett
illamående, som hittills varit henne främmande.
Tvenne veckor därefter skänkte hon mig en vacker
son. Moderns tillstånd förbättrades så småningom, och
glädjen började återvända till vår lilla boning. Men
ljuset förbyttes helt plötsligt till ogenomträngligt
mörker, ty döden smög öfver vår tröskel och borttog
det dyrbaraste vi ägde. Hon fanns icke mer, denna
könets prydnad; hon bortgick till en bättre värld
från sin sörjande make och barn. Store Gud, huru
beskrifva vår sorg!
Med fyra barn, det äldsta sex år och det yngsta
nyfödt, skuldsatt för inköpt lösegendom i stället
för den, som kreditorerna anammat, samt utan
tillräcklig öfning i landtbrukeri hade jag ofelbart
på detta bekymrets vida fält gått vilse, om icke den
allsmäktige, som fört mig genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
