Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dissolut — domestik
90
dissolüt . utsväfvande; /ion, liderlighet,
upplösning.
dissonans, missljud.
diståns/, afstånd, mellanrum; /era, lämna
medtäflare bakom sig, öfverträffa, komma förbi; /ridt,
/åkning etc., ridning o. s. v., en längre sträcka
på kort tid.
ti i st i ko n, verspar af en hexameter och en
penta-meter.
Distingen (disting eller disa-blot, den forna
offerfesten till disarnes ära), marknad, som
årligen i februari hålles i Uppsala.
disting(u)éra, särskilja, utmärka; disting(u)eradt
utseende etc.; fint, förnämt sådant; karaktäristiska,
ovanliga anletsdrag.
distinkt/, tydlig, åtskild; /iön, skillnad,
förklaring, förtydligande, utmärkelse; /ions-korpral,
högsta korpralsgraden i Sverige; /ionstecken.
ut-märkelsetecken å uniform.
distr/ahera, förströ, göra tankspridd, afleda
någons uppmärksamhet från något; /ait (disträ’),
iörvirrad, tankspridd; /aktion, tankspriddhet, i
»andra tankar».
distribu/era, sprida, fördela, utlämna till
försäljning (genom bokhandeln); /ent eller /tör; /tion,
utdelning, fördelning; /tiva föreningar,
kooperativa föreningar, som drifva handel eller
bruksrörelse.
distrikt, område, landsträcka.
dito (egentligen ditto eller détto, sagdt), dylik,
det förut nämnda, af nyss uppgifvet, samma slag;
förkortadt till d:o eller d:to.
dityramb, ursprungligen sång till vingudens ära;
nu lyrisk vers med hög, djärf lyftning och
flammande ingifvelse, ofta affattad i oregelbundna
strofer.
diva, »den gudomliga»; framstående, firad
sångerska, teater st j är na.
divan, låg och bred hvilsoffa; arabisk
diktsamling.
D i vän en, den samlade turkiska
regeringskonseljen (= Ottomaniska eller Höga Porten); högsta
domstolen i den muhammedanska (turkiska)
rättskipningen.
diverg/éns, två linjers (strålars) aflägsnande
från hvarandra, meningsskiljaktighet; /era, luta,
ha riktning åt’ olika håll, sprida sig; hysa en
annan åsikt.
divér/se, hvarjehanda, åtskilligt; /Sion,
skenmanöver, låtsad rörelse; förströelse; /téra, afleda,
vända någons uppmärksamhet ifrån; roa.
divertissemént (-ang), nöje, tidsfördrif;
mellanspel på teater, sång och dans mellan akterna.
divide et impera, söndra och härska; sätt upp
motståndarna mot hvarandra, och du skall lättare
kunna besegra dem.
divis/lbel, delbar; /iön, (in- eller afdelning;
/ionsgeneral, officer som har befäl öfver en
arméfördelning.
divinat/iön, siande, spådom; /örisk, fylld af en
högre aning (ingifvelse); förutseende.
dixi, jag har talat (sagt min mening; nu har
jag slutat); dixi et salvavi ånimam méam, jag
har bekant och lättat mitt samvete (frälst min
själ).
djungler eller dschungler, täta säfsnår, sänka,
ouppodlade landsträckor med djungel-gräs i
Indien.
DjäfvulSÖn, vid Cayenne i franska Guayana
(Sydamerika), där kapten Dreyfus hölls inspärrad.
Dnjepr, från det inre, Dnjéstr, från
Karpaterna — två ryska floder, som utfalla i Svarta
hafvet.
döbb/el, /la, hasardspel (a), spel(a) med kort
eller tärningar.
DobrudSOha, rumäniskt landskap mellan Donau
och Svarta hafvet; under turkisk öfverhöghet till
1878, då det tillerkändes Rumänien (i vederlag
mot ett stycke af Bessarabien).
docéndo dlSCimus, genom att lära andra lär
man sig själf.
docér/a, undervisa, uttrycka sig lärdt och
mästrande; /ande, i magisterton, som en skolmästare,
vidt och bredt; docent, (enskild) lärare vid
universitetet.
docka, afstängd bassäng (handels- eller
skeppsdocka).
dogcart (dåggkart), lätt, öppen jaktvagn, trilla.
doge (då’dje eller dåsj’), styresman (högste
magistratspersonen) i de forna republikerna Venedig
och Grenna.
dogm/, trossats, trosartikel; /atik, troslära,
vetenskaplig framställning af en religions trossatser;
(i motsats till moralteologien eller etiken:)
vetenskapen om Gud och hans förhållande till
människan; atisk, trosenlig, myndig, själfsäker; atism,
ett starkt fasthållande vid dogmer.
doktor, titel för högsta lärdomsgraden vid ett
universitet (i teologi, lagfarenhet, medicin och
filosofi), förkortadt d:r, dr., äfven läkare.
doktor-ingen Jör, nyantagen tysk titel för dem,
som genomgått de preussiska (sachsiska, bayerska)
tekniska högskolorna.
doktrin/, lära, lärosats; /ä’r, lärd men
opraktisk, ensidig, för det verkliga lifvet främmande
(i synnerhet politiker).
dokument/, urkund; /érad, försedd med eller
styrkt genom erforderliga handlingar; documents
humains (dåkymångs hymä’ng), ur lifvet hämtade
»mänskliga aktstycken», verklighetsbevis.
dölce far niénte (då’ltje), det ljufva
lätting-lifvet; dagdrifveri, behaglig sysslolöshet.
dollar, nordamerikanskt silfvermynt,
motsvarande omkring 3 kr. 75 öre; »Kung Dollar».
dölma(n), husartröja, uniformsjacka med tofsar
och snören.
Dolma-bagtSChe, förstad (slott) till
Konstantinopel, stundom sultanens residens.
dolmetsch, tolk, öfversättare (liksom dragomän),
dom (da’m), dona (då’nja), herre, fru; titel i
Portugal för medl. af de högre klasserna.
dom eller döme (dam), domkyrka, katedral,
kupigt torntak.
domestik, hustjänare, tjänstehjon; gröfre ylletyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>