Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V och W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:319
Värtan — Wörth
320
från 5 till sammanlagdt 12 år och öfningstiden
från 30 till 42 dagar) samt genom urtimabesluten
1892 (tjugu års tjänstetid, hvaraf 12 år i be-
• Väringen och 90 dagars utbildning). Efter
försöksmobiliseringen 1900 genomdref s vid 1901 års
riksdag en arméreform, byggd på en mera
genomförd tillämpning af den allmänna värnplikten.
Man beslöt sistnämnda år att afskaffa såväl den
indelta som den hittills varande värfvade
stamtruppen. Tiden för rekrytskolan, d. v. s. första årets
öfning, vid infanteriet, positionsartilleriet,
fästnings-ingenjörtrapper na och trängen sattes af riksdagen
till 150 dagar eller fem månader f. o. m. år 1908,
medan öfriga truppslag beviljades den af
regeringen äskade rekrytutbildningstiden om 281
dagar eller ungefär nio och en half månader.
Härtill komma repetitionsöfningar vid fotfolket
och likställda truppslag 30 dagar årligen, vid öfriga
truppslag två dylika repetitionsöfningar om 42
dagar. Den sammanlagda öfningstiden utgör
således efter 1908 8 månader för fotfolket,
positionsartilleriet, fästningsingeriiörtrupperna och
trän-gen, 12 månader för rytteriet, fältartilleriet,/
fält-ingeniör- och fälttelegraftrupperna. För flottan
utgör öfningstiden inalles 10 månader. De, som
•inskrifvas åren 1902—1907, lia vid fotfolket etc.
• en rekrytskola af 112 dagar jämte två repetitions
öfningar om 30 dagar hvardera, summa 172 dagar.
Vid rytteriet etc. är rekrytskolan 137 dagar,
hvartill kommer blott en repetifionsöfning om 35 dagar,
summa således också 172 dagarv Vid flottan i
s. k. allmän tjänst utgöras alla 172 dagarna på
ett år. Landstormen (8 årsklasser) kan numera
för bättre tillgodoseende af kust- och gränsförsvaret
inkallas till tjänstgöring, så snart man beslutit
inkalla beväringens första uppbåd.
Värtan (Lilla och Stora V.), två fjärdar af
Saltsjön, med hamn och järnvägsanläggningar.
Värälä. finsk by i Nyland, vid Kymmene älf;
fred 1790.
Västafri ka. Brittiska, omfattar åtskilliga spridda
koloniområden i Senegambien och Öfre Guinea,
såsom Sierra Leone, Guldkusten med riket
Aschanti, Lagos m. fl. samt det stora
Nigerom-rådet i det inre; Franska, innefattar
hufvudsakligen Senegalområdet på ömse sidor om floden
Senegal, Franska Sudan kring öfre Niger,
Elfenbenskusten och Dahome i Öfre Guinea samt
franska Kongoområdet norr om nedre Kongo
-(Gabun). Sedan 1895 bilda Senegal, Franska
Sudan och Franska Guinea ett
generalguvernement under namnet Franska Västafrika; Spanska,
•ett vidsträckt men till största delen Ökenartadt
område utmed Atlanten, söder om Marocko.
Västanfjällska Norge eller Västlandet, utmed
Nordsjön, med Skandinaviens högsta bergstopp
Galdhöpiggen (2,560 m.) och Europas största
snöfält (jökel) på fastlandet: Jostedalsbräen.
Hufvudorter: Bergen och Stavanger.
Västaustralien. en af de förenade engelska
kolonierna i Australien; list. Perth.
Wästberg, Anna, född Andersson (märket Anna
A.), vitter författarinna, f. 1832.
Västerbotten, jämte Lappland Sveriges
nordligaste landskap, beläget utmed Bottniska viken.
Västervik, kuststad i nordöstra Småland, 8,400 inv.
Västerås, stad vid Mälaren, i Östra
Västmanland och Västmanlands län, landshöfdinge- och
biskopssäte, 12,500 inv.; riksmöten 1527 och 1544.
Väst-Flandern, belgisk provins, hst. Brügge.
Västerlandet eller Occidenten, Västeuropa.
Västindien, det gemensamma namnet på de
mellan Nord- och Sydamerika liggande öarna och
ögrupperna, bestående af Haitis två republiker
samt brittiska (Jamaica, Trinidad, flere af Små
Antillerna, Bahama-öarna), nordamerikanska (de
till 1898 spanska öarna Kuba och Portorico med
biöar), franska (Martinique, de fordom svenska S:t
Barthélemy och Guadeloupe m. fl.), nederländska
(Cura9ao m. fl.) och danska (S:t Thomas, S:te
Croix, S:t Jan) besittningar.
Västkustbanan, järnvägslinjen
Malmö—Helsingborg—Göteborg, 1895 inlöst af staten.
Västmakterna, vanligen = England och
Frankrike.
vättar, jordtroll, skogsandar, lyktgubbar,
tomte-nissar, åt hvilka man in i senaste tid offrat på
s. k. vättehögar.
Vättern, till storleken Sveriges andra, Europas
fjärde insjö, 1,900 kvkm., med ytan nära nittio
meter öfver hafvet.
växel, ett slags skriftlig skuldförbindelse.
Växel-gifvaren eller utställaren kallas äfven »trassent»,
växelbetalaren »trassat», tills han godkänt växeln
till betalning, hvarefter han kallas acceptant och
växeln — förut »trätta» — accept. Omsättning
medelst öfverlåtelse sker vanligen under form af
endossement, d. v. s. åteckning af växeltagarens
namn på växelns baksida; ett vidhäftadt blad
med sådana öfverlåtelse!’ kallas »allonge». En
»domicilierad» växel bär annan betalningsort än
den, där trassaten bor. Vid växelns belånande,
»diskontering», i bank af drages ränta å
växelbeloppet för den tid som återstår till förf allo dagen.
Efter vederbörlig protest har växelägaren rätt till
återgångstalan mot alla öfverlåtare och utställaren.
växel/mäklare, förmedlare vid köp och
försäljning af växlar; /rytteri, vingleri i växelaffärer.
Växjö, stad i det inre Småland, Kronobergs
län, säte för landshöfding och biskop, 7,500 inv.
växthus = orangeri.
Völund = Valund.
VÖIva eller vala, forntida vandrande sierska.
»Völuspa», den äldre (poetiska) Eddans första
och förnämsta dikt.
Wörth, by i norra Elsass, efter hvilken tyskarne
uppkallat det stora slaget aug. 1870 (=
fransmännens Fröschweiler och Reichshofen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
