Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Östanå — Ostindien
330
Östanå, gods i Stockholms län, vid segelleden
mellan Vaxholm och Furusund, innehafvare
statsminister E. G. Boström.
Östberg, Ragnar, född 1866, arkitekt; Carolina,
född 1853, operasångerska. Bl. roller: Fru Ström
i »Muntra fruarna», Elisabeth i »Tannhäuser».
Österbotten (finska Pohjanmaa),
»Östernorr-land», stort landskap i storfurstendömet Finland,
utmed Bottniska viken. Hufvudorter: Uleåborg
och Vasa (Nikolaistad).
Österdalen, Norges största dalgång, utmed öfre
Glommen i Sunnanfjällska Norge (Östlandet).
Östergren, August, född 1832, chef för
justitiedepartementet 89—96.
Östergötlands Dagblad, Norrköping, frisinnad
morgontidning, uppsattes 1890; redaktör Karl
Hammarberg.
Österlandet eller Orienten, länderna i Främre
Asien, stundom inräknadt Egypten;
undermedeltiden vanlig benämning på det svenska lydlandet
österut i nuvarande Finland.
Österman, Carl Emil, genre- och porträttmålare,
etsare, f. 1870; G. Bernhard, genre-och
porträttmålare, f. 1870.
Osierlinci, Allan, genre- och porträttmålare,
bildhuggare, f. 1855.
Österrike, sedan^ 1801 kejsardöme; utgör den
ena Hufvuddelen af Österrikisk-ungerska monarkien
och består af åtskilliga i riksrådet företrädda
»kronländer» på denna sidan om Leitha
(Cislei-thanien), omfattande sammanlagdt öfver 300,000
kvkm. med 26 mill. inv. Bland riksdelarne, som
äga tämligen stor själfstyrelse, finnas
konungariken, ärkehertigdömen, hertigdömen,
markgref-skap o. s. v. Af rikets mycket brokiga
befolkning äro tyskarna talrikast, därnäst komma
tjecker (böhmare, mährer), polacker, rutener och
slovener. Hufvudstad: Wien med 1,675,000 inv.
(utom förstäder). Österrikes riksdag kallas
»riksrådet», med två kamrar: herrehuset och
representanternas hus eller deputeradekammaren.
Regent sedan 1848 kejsar Frans Josef I af huset
Habsburg-Lothringen; tronföljare Frans Ferdinand,
ministerpresident E. von Koerber. Se vidare
Österrike-Ungern.
Österrike, ärkehertigdöme, omfattande de båda
österrikiska »kronlanden» Nedre och Öfre
Österrike (Ö. nedom och ofvan Donaus biflod Enns).
Österrike-Ungern, officiellt benämndt
»Österrikisk-ungerska monarkien», en af Europas
stormakter, sedan 1867 ett statsförbund mellan
kejsardömet Österrike och konungariket Ungern.
Därjämte ha de till namnet turkiska provinserna
Bosnien och Herzegovina från 1878 stått under
förbundsmonarkiens förvaltning. Till ytvidd och
folkmängd den tredje bland Europas stater,
omfattar Österrike-Ungern 676,500 kvkm. med 47
mill. inv. (inberäknadt Bosnien och Herzegovina).
Konstitutionell statsform af 1860, statsgrundlag
af 1867. Gemensamma för båda rikshälfterna
äro monarkens person, (dynastien Lothringen-
Habsburg), utrikesärenden, krigsväsendet samt
dithörande finanser. Genom särskild
öfverenskommelse, »ausgleich», för tio år i sänder (förnyad
1877—87 men ej 97) ha bestämts likartade
lagar för handeln, indirekta beskattningen,
myntväsendet, värnplikten etc. Kejsaren-konungen har
vid sin sida ett unionelit statsråd af tre
medlemmar. Dessutom finnes ett slags unionsparlament
bestående af två jämnstarka utskott (s. k.
delegationer) från österrikiska riksrådet och ungerska
riksdagen. Däremot saknas gemensam riksdag
såsom i Tyska riket. För öfrigt har hvarje
krön-land sin landtdag. Gemensamt statsöfverhufvud
Frans Josef I, född 1830; utrikesminister grefve
A.^Goluchowski. Se vidare Österrike.
Östersjön (Baltiska hafvet), den stora
hafsar-men mellan Skandinavien, Ryssland och Tyskland.
Dess namn (Eystrasalt, jfr. Saltsjön) svarar mot
nordbornas äldre namn på Nordsjön, hvilket
in-haf ur deras synpunkt sedt kallades
»Västerhaf-vet». Bland större vikar i Östersjön märkas
Bottniska, Finska och Riga vikarna, af hvilka den
förstnämnda är delad i två bassänger: Bottenviken
norr om Kvarken, Bottenhafvet söder därom.
Östersjöprovinserna eller Östersjölanden, de
utmed Östersjön belägna ryska guvernementen
Estland, Livland och Kurland. Till dessa räknas
ofta äfven Ingermanland, vid innersta ändan af
Finska viken. De lydde, utom Kurland, fordom
under Sverige.
Östersund, enda staden i Jämtland(s län), vid
Storsjön och Norrländska tvärbanan, 7,000 inv.,
med förstäder inemot 8,000 inv.
Östeuropa: Ryssland (ej Finland), Ungern,
Galizien och Balkanhalfön; det öfriga af världsdelen
utgör Västeuropa, deladt mellan de germanska (i
norr) och de romanska (i söder) staterna.
Östgöta-Correspondenten, Linköping, uppsattes
1838; konservativ morgontidning; redaktör:
Gustaf Gustafsson.
Östhammar, sjöstad i nordöstra Uppland,
Stockholms län, omkring 800 inv.
Ostindien eller Ostindien, det gamla Indien,
gemensamt namn för Främre och Bortre Indien,
samt de östindiska öarna; i inskränktare mening
det 1877 bildade brittisk-indiska kejsardömet,
hvilket omfattar nästan hela den västra samt
nordliga och västliga delarna af den indokinesiska
halfön (Bortre Indien). Större delen af detta
välde tillhörde förut Ostindiska kompaniet; vid
detta handelssällskaps upplösning 1858 öfvertogos
dess besittningar af engelska kronan. Vid
Malacka-sundet märkas Straits settlements och
Malajstaternas federation (fyra år 1895 förbundna stater
under engelskt skydd). — Midten af Bortre Indien
upptages af det fria konungariket Siam (större
än Sverige, 10 mill. inv.), medan halföns östra
delar bilda Franska Indokina (de under fransk
förvaltning stående kolonilanden Kochinkina och
Tongking samt skyddsstaterna Kambodscha och
Annam). Nederländska Indien omfattar Sunda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
