Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belägon Bastilo-kraal, för att der erhålla vägvisare, och fogo
här olika rigtningar, osäkre till hvad trakt flyktingarnc
be-gifvit sig. Koos var redan borta, då min vägvisare började
göra invändningar, åtföljd af Kaptenen i kraalen. Han sade
sig hafva sandaler nödiga och återvände att hemta dylika;
det dröjde länge, och då jag frågade efter honom, svarade
Kaffer-Kaptenen, alt han ej skulle återkomma. Här var ingen
tid att förlora. Jag tillsade nu Kaptenen uttryckligt, att om
han ej genast ropade en af sitt folk till följeslagare åt mig,
skulle han sjelf nödgas medfölja; han rättade sig ej derefter.
Jag gaf nu befallning om uppbrott, men som jag ej genast
åtlyddes, applicerade jag min käpp på Kaptenen, samt fattade
efter mitt gevär, som han bar. Efter ett kort handgemäng
lyckades jag afväpna honom, under det de i kraalen varande
qvinnor höjde klagande skrän, tänkande sin Kaptens lif i fara.
Med spänd hane och anlagdt gevär (som dock ej var laddadt),
åtlyddes jag ändtligen, och han vandrade framför mig; men
när hans folk sågo delta, .kom genast en af dem och aflöste
honom. Då han återvände, skänkte jag honom glasperlor, för
att godtgöra mitt något hastiga behandlingssätt, som dock af
nödvändigheten var påkalladt, och vi skiljdes såsom skenbara
vänner. Min matsäck bestod endast af några stycken
Rhino-ceros-kött, hvilket i hög grad uppväckte lörst, och då mina
fötter redan voro fulla med blåsor, tillsade jag flera gånger
min vägvisare att söka vatten, under det jag sjelf hvilade
mig; han sökte, men återvände alltid sägande, att han ej
funnit något. Jag gick då slutligen sjelf och fann vatten i
öf-verflöd. Vi ankommo nu till en mindre flod och min
vägvisare vadade först öfver, bärande min bössa. Jag bad
honom nu komma tillbaka att hemta mina kläder, men förgäfves;
i stället fortsatte han sin väg obekymrad om mig, och ehuru
han för ett ögonblick återvände och anropade min hjelp under
flykten för en svart Rhinoceros (som förekom här i mängd),
tick han så stort försprång, under det jag vadade öfver och
påklädde mig, att jag ej kunde upphinna honom. Då skym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
