Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arseniksyrad silfveroxid, som, då saltet upplöses i vatten,
genast sönderdelas med afsättande af det bruna basiska saltet.
Man kan upplösa del sistnämda i stark arseniksyra och få en
forglös upplösning; men denna utfäller det basiska saltet,
genom otspädning med vatten, så fullständigt, att saltsyra i den
klarnade vätskan knappt visar ett spår af upplöst silfver.
Arseniksyrad silfveroxid ger ett dubbelsalt med
svafvelsyrad silfveroxid, som fäs dådet basiska saltet
öf-vergjutes med koncentrerad svafvelsyra och i platinadegel
afrö-kes vid lindrig hetta, så länge någon svafvelsyra förflygtigas.
Saltet Återstår smält, är efter afsvalning gult, och består af
Ag*As + AgS, likasom natron-dubbelsaltet. Vatten utdrager
svafvelsyrttn med lemning af Äg* As. Äfven atspädd svafirel*
syra gör samma sönderdelning. Arseniksyrad silfveroxid,
upplöst i öfverskjutande arseniksyra, ger efter afdunstning, ett
ferglöst kristalliserande surt salt, som är ÄgAs + ?H.
2 Nytt mineral. — Hr Lektor Scheerer i
Chri-atianid har meddelat sekreteraren, för att akademien förelåg»
gas, upptäckten af ett nytt mineral från trakten af Kragerå
i Norrige. Detta mineral har så stor likhet med en Dichroit,
som på samma ställe förekommer, att dessas olika
sammansättning fäst ade Hr Scheerers uppmärksamhet. Han har
kallat det nya mineralet A s pa s i o I i t.
Aspasioliten träffas sällan kristalliserad, ett par deraf
erhållna kristaller visade dock deas isomorfi med diebroiteiK
7 Den fir grön till färgen, af flera merendels ljusa nuancer,
likväl stundom öfvergående i brunt. Väl uttorkad och
luft-fri, bar den 2.7f4 i eg. vigt. Den är föga härdare än kalk*
spat, osmaltbar, ger vatten vid glödgning och reagerar, för
blåsrör med flusserna, för jern och kiselsyra. Den låter
sönderdela sig med kokande saltsyra. Den förekommer i
stufferna blandad med dichroit, qvarts, fältspat och glimmer.
Dichroitens färg är blekt blå eller dragande i violett,
stundom alldeles färglös, och liknar då så kallad fettqvarts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
