Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristallformen är densamma som för dichroit frän andra
ställen dr angifven.
Analyserna af dessa mineralier gåfvo:
Kiselsyra .... Aspaaiolit. Dichroit. 5044
32.95
12.76
Kalkjord .... 1.12
0.96
spår
1.02.
Dichroitens formel närmar sig till formeln Mg*Si+2ÄISi,
eller M2S* + 64S. Aspasiolilens analys ger deremot alldeles
ingen formel, som får någon sannolikhet. Af isomorfien skalle
man vål förmoda, att den borde hafva dichroitens, men detta
kan icke vara fallet, då den på ungeför lika mycket lerjord,
och kiselsyra håller blott | så mycket talkjord och
jernoxidul, den sednare betraktad såsom ersättande talkjorden.
Analyserna, som repeterades, gåfvo dock hvarandra bekräftande
resultat. Aspasioliten håller i dess ställe nära 7 gånger så
myckel vatten, som dichroiten. Fråga blef då, hvad del kan
denna större vattenhall hafva i isomorfien, huru kan den
ersätta hvad som i aspasioliten fattas i basen R?
Betraktelserna deröfver ledde Hr Scheerer till upptäckten af
En ny orsak till isomorfi i mineralriket. Vid
jemförelse emellan en stor mängd af dels hans egna, dels andras
analyser af talkhaltiga mineralier, visade sig då, atl i talk—
jordens, jernoxidulens, manganoxidulens m. fl. med
talkjorden isomorfa salter, förekomma isomorfa föreningar på olika
mältningsgrad, så väl med kiselsyra, som med andra syror,
så ofta i saltet ingå 3 atomer valten i slället för en atom
talkjord eller en annan dermed isomorf basis, och som
isomorfa kroppar sammankrislallisera i alla tillfälliga
förhållanden, så blef derigenom klart, huru så många vattenhaltiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
