Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen såsom koppling. De förändringar kopplingen undergår genom
suh-stitution af väte med saltbildare, äfvensom de hvilka uppkomma medelst
begagnande af Kolses märkvärdiga försök öfver kopplade dityonsyror, genom
sahstitution af saltbildare mot väte, äro till flera af sina möjligheter
framställda och betraktade, och förf. ådagalägger på detta sätt, att
substitutions-fenomenen kunna och böra betraktas ur audra synpunkter än från de
franska kemisternas metalepsie och typ-theorier, i hvilka många fall
antagas för substitution, der likväl en total förändriug af den använda
kroppens sammansättnings-art inträffat
Förf. yttrar till slut den förmodan, att hans framställning ej torde
vinna gehör hos den nu rådande metaleptiska typ-teoriens anhängare,
men hoppas att de skola finnas värda de kemisters uppmärksamhet, som
ännu icke med blind tro fastat sig vid typ-teorierna.
Remitterades till Hrr Mosavde* och L. Svarskkg.
Hr Adjunkt P. S. Munck af Rosenschöld: Undersökning om
Elektricitet i fördelad t och bundet tillstånd.
Sedan Författaren gjort närmare reda för de fenomener, hvilka äga
rum vid elektrisk fördelning, så väl då den fördelade ledaren är
isolerad som icke isolerad, framställer han sin egna åsigt om fri och bunden
elektricitet, angående hvilka naturforskarnc hittills icke kunnat blifva
ense. Han bestrider helt och hållet den för någon tid sedan allmänna,
och ännu af flera förfäktade meningen, att den bundna elektriciteten har
förlorat något af sina ursprungliga egenskaper, och, endast utgående från
den princip för elektrisk jemvigt, hvilken Poissoir lagt till grund för sina
vackra undersökningar om statisk elektricitet, visar han, att elektriska
lagret på ytan af en fördelad och isolerad ledare i tankarne kan
sönderdelas i tvenne lager, hvaraf han kallar det ena, som qvarstår efter af*
ledande vidröring, om den fördelande kroppens elektriska tillstånd ir
constant, ledarens bundna elekricitet, och det andra, som är så
beskaf-fadt, att det för sig icke åstadkommer någon verkan i ledarens inre, dess
Jria elektricitet. Den sednare blir här detsamma som Ohm kallar
eltk-trotkopisk kraft. Är den fördelande kroppen en ledare, så förändras
dess elektriska tillstånd genom den fördelade ledarens återverkan, och desa
ytas elektriska lager sönderfaller, på samma sätt som dennas, i det fria
och bundna. Om en ledare närmas till tvenne fördelande kroppar, så
bevisas, att den förres bundna elektricitet är summan af de
elektricitets-mingder, som hvardera af dc sednare särskildt binda. Om blott den ena
af de tre kroppar ne blifvit elektriserad, och de tvenne öfriga äro
isolerade ledare, så erhålla de sednare motsatta fria elektriciteter genom
af-vexlande vidröringar. Ett särskildt hit hörande fall inträffar, då båda
ledarne äro ställda på samma sida om den fördelande kroppen, på så
sätt, att dennes rätliniga elektriska verkningar på den aflägsnare
ledaren gå genom massan af den mindre aflägsna, hvilken antages icke
isolerad. Enligt Kitocherhaoers och Petriras påstående är den elektriska
verkan på den förre ledaren, hvilken, enligt Fechrers sätt att uttrycka
sig, står i elektriska skuggan af den sednare, i detta fall noll. Feciirkr
deremot, som underkastat saken en noggrann prbfning, bestrider detta
och påstår, att verkan af den fördelande kroppen öfverväger verkan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
