Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den fördelade ledaren, ehuru skiln.iden mellan båda verkningarne ofta är
omärklig. Förf. förklarar sig helt och hållet för den sednare meningen,
och visar, att saken måste förhålla sig som Fechnei uppgifvit, alldenstund
den i elektriska skuggan ställda och afledande vidrörda ledaren genom
det ledande golfvet communicerar med den omedelbart fördelade.
Frågan reduceras derigenom till att undersöka, huruvida den sednares bundna
elektricitet äfven samlar sig på den yta, som är frånvänd den fördelande
kroppen, hvilket nnmera kan anses för en afgjord sak. Då likväl den
elektriska verkan i elektriska skuggan af en afledande vidrörd ledare
vanligen är mycket svag, kan den, då ingen stor noggrannhet kommer i
fråga, öfverses. Om derföre den omedelbart fördelade ledaren är
isolerad, kan man anse dess bundna elektricitet i jemvigt med den
fördelande kroppens, med hänsyn till punkterna i elektriska skuggan, och
betrakta den förras fria elektricitet som den ensamt verkande, hvarigenom
förklariogarne af fördelningens fenomener mycket underlättas. I det
följande antager Förf., att de fördelande på hvarandra verkande kropparne
äro ledande, cirkelrunda och lika stora skifvor, hvilka i parallelt läge
äro ställda midt emot hvarandra. Äro dessa blott tvenne, kommer han
till samma resultat, hvad elektriska bindningen angår, som redan 6nnes
anfördt i läroböckerna. Äro skifvorna trenne, så blir, på grund af det
föregående, hvardera fekifvans bundna elektricitet summan af de
elektri-citets-mängder, som hvar och en af de öfriga binda i densamma. Förf.
framkastar här den frågan, hvilken relation äger rum mellan
fördelningt-coéfficienter och afstånd. Han bevisar, att densamma vid små afstånd är
mycket nära logarithmisk, så att afstånden kunna betraktas som
loga-rithmer till fördelnings-coefficienterna. Den logaritlimiska relationen vore
fullt exact, om den fördelande verkan i elektriska skuggan af en
afledande vidrörd ledare vore fullt noll, men då detta icke är fallet, så
måste fordelnings-coefficienter na mer eller mindre afvika från en geometrisk
series, då afstånden mellan tvenne skifvor fortgå i en arithmetisk. På
grund af denna afvikning bevisar Förf., att de maxima af verkan i
elektriska skuggan, hvilka Fechher för trenne särskildta fall anfört såsom
resultater af sina experimenter, hafva sin theoretiska riktighet. I det
följande anföras försök, som bevisa, att den logarithmiska relationen utån
betydligt fel kan anses äga rum åtminstone till ett afstånd af 9 lin., då
skifvornas diameter är 6 tum, men då fördelnings-coeflicicnten vid ett
gifvet afstånd förändrar sig när skifvornas diameter af- eller tilltager, så
måste saken förhålla sig annorlunda med skifvor af annan storlek. Förf.
bestämmer derföre beroendet mellan båda storheterna, och bevisar, att
när tvenne skifvors diametrar och afstånd ökas i samma proportion, tå
förändrar sig icke fördelnings-cocflicienten. Till följe häraf kan den
logarithmiska relationen anses temligen exact, när afståndet icke öfverstiger
i till i af skifvornas diameter. Vid tilltagande afstånd blir afvikningen
allt större, och relationen mellan fördelnings-coefficienter och afstånd
närmar sig mer och mer den omvända qvadratiska, hvilket särskildt
bevisas. Häraf följer, att vid betydligt afstånd mellan tvenne skifvor
försvagas den elektriska verkan på dt*n fördelade skifvan icke märkbart, om
denna genom en i midlen inskjuten icke isolerad skifva, kommer i den
clektri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
