Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Biand isberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Regn och snö föllo ofta i myckenhet. Under
de ljusare ögonblicken, då det icke blåste alltför hårdt,
vistades Marie på däck, och hennes ögon vandes vid
polarhafvets bistra scener.
Den 1 augusti promenerade hon på halfdäck,
samtalande med sin onkel, André Vasling och Penellan. La
Jeune-Hardie inträdde just i ett tre mil bredt pass,
genom hvilket stora drifismassor med hastig fart summo
mot söder.
— När få vi land i sigte? frågade den unga
flickan.
— Om tre, högst fyra dagar, svarade Jean Cornbutte.
— Tror du, att vi der skola finna nya spår efter
min stackars Louis?
— Kanhända, min flicka, men jag fruktar, att
vi ännu äro långt ifrån slutet på vår upptäcktsresa.
Det är att frukta, att Froöeren blifvit drifven längre
nordligt.
— Det måste han, tillade André Vasling, ty den
storm, som skilde oss ifrån det norska fartyget, räckte
i tre dagar, och på tre dagar kan ett fartyg blifva
drifvet långt, när det är så i lägervall, att det icke kan
föra segel.
— Tillåt mig erinra er, hr Vasling, inföll
Penellan, att detta skedde i april månad, att blidvädret då
ännu icke börjat, och att följaktligen Froöeren
nödvändigtvis måste blifvit hejdad af isen...
— Och utan tvifvel krossad i tusen spillror,
tillade styrmannen, emedan hans besättning var
urståndsatt att manövrera.
— Men dessa isfält, svarade Penellan, erbjödo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
