Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
satt i samband med föreliggande historik, måste anses äga ett
synnerligen stort intresse, meddelas det härnedan i oafkortad
form:
»Kongl. Maj:ts nådige Bref til Samtelige Landshöfdingarne
angående Lands-Culturens uphielpande och förbättrande; gifwit Stockholm
i Råd-Cammaren then 20 Februarii 1742.
Friedrich med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung etc.
Landt-Grefwe til Hessen etc.
Wår Ynnest och Nådiga benägenhet med Gud Alsmäktig, Tro-Man etc.
Oss hafwa Riksens, wid sidsta Riksdag, församlade Ständer under then
22 Augusti 1741, i underdånighet wid handen gifwit, huru som the warit omtänkte,
på hwad sätt Landthushållningen i Riket ännu mera måtte kunna förbättras, samt
at the så mycket mera funnit nödwändigheten theraf, som thet ibland Riksens
största och förnämsta angelägenheter räknas bör, at igenom Lands-Culturens
uphielpande, et så ymnigt Förråd på Spannemål och Brödkorn för Inwånarne i
Landet winnes, at man kan undgå förskaffa sådant ifrån Utrikes och främmande
Orter; Men at thetta icke kunnat erhållas, har förnämligast härrört af okunnoghet
om Landets och Åkerns rätta brukande, och ehuruwäl många hälsosamma och
nyttiga Författningar om Lands-Culturen tid efter annan blifwit giorde, har dock
wärkställiglieten theraf, ibland annat för then Orsaken skul, ej kunnat fortsättias,
at Wåre Embetsmän, så wäl som Cronobetienterne, ej kunnat för theras öfrige
mångfaldige Embetssysslor, theröfwer hafwa et behörigt inseende. Riksens
Ständer förmäle härjemte, sig hafwa warit betänkte theruppå, huru något medel til
hielp häruti skulle kunna uppfinnas; samt at the fallit på then tankan, thet uti
hwarje Sokn kunde utses och wäljas en eller flere förnuftige och bepröfwade
Landthushållare, som kunde råda och styrka the öfrige Soknens Inwånare uti
thet, som bäst och nyttigast pröfwas til Lands-Culturens uphielpande och
förbättrande, hwilka Landthushållare, efter eget godtyckio, kunna Årligen ombytas,
alt som Soknemännen therom öfwerenskomma. Och som thet hwar och en
undersåte lärer högst om hiertat wara, at bidraga thertil, thet fäderneslandet måtte
bringas til then förmon, ät Oeconomien och Lands-Culturen mer och mer tilwäxer
och befordras; Så förmodes, at the, som äro gode Hushållare, ej lära sig
undandraga at antaga en sådan syssla, enär the therom blifwa anmodade, och å andra
sidan, at hwar och en söker wärkställa och utöfwa, alt hwad thesse Hushållare
kunna styrka och förmana them til, efter som sådant länder i synnerhet them
sjelfwe til förmon och nytta: Warandes nogsamt bekant, at intet kraftigare medel
kan wara, at bringa Almogen ifrån sine Förfäders Gamle wane, än at någon med
godt Exempel them föregår, samt sedan wägleder och gifwer them gode råd på
hwad sätt man både nyttigast och lindrigast kan thenne fördelaktige förbättringen
åstadkomma. Thesse Hushållare höra, sedan the thertil äro utwalde af
Soknemännen, efter skedd Publication, antingen sjelfwe eller igenom en eller flere
Deputerade af hwarje Härad, på en wiss dag, hos Eder i Orten sig inställa, och
ther widare under sig utwälja fyra eller flere Personer, som the af erfarenhet
funnit wara the besta Landtman och Hushållare wid sine egne Gårdar och
Hemman, och när thet skedt, kunna thesse senare Oeconomi eller Hushållare, sedan
the så wäl af egen erfarenhet, som igenom underrättelsers inhämtande af
Hushållarne i Länet och uti Soknarne fått efterrättelse om beskaffenheten och
tilståndet med Åkerbruket, och huru Ängarne med mera, äro skötte och handterade,
hos Eder gifwa sådant tilkänna, samt tillika sig utlåta och gifwa wid handen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
