Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Främst bland hans åtgärder till jordbrukets fromma står
spannmålshandelns frigifvande.
När våra kornbodar någon gång genom lycklig årsväxt
stodo öfverfyllda, måste man afyttra sin spannmål för vrakpris,
då lagen ej medgaf någon utförsel. År 1774 tillstaddes nu »tills
vidare och på försök» utförsel från de »sädesrikare» provinserna,
och 1780 kom denna förmån att gälla hela riket. Därjämte
bestämdes, att tullsatserna på utifrån införd spannmål skulle göras
rörliga, d. v. s. ökas och minskas allt efter tillgången inom landet.
Andra anstalter i jordbrukets intresse voro inrättande af
kronomagasin för att neutralisera följderna af missväxt, en ny
skogslag af 1790 samt ett stadgande, hvarigenom »alla
uppodlingar i kärr, mossar och oländig mark på skattehemmans egor
blifva från all skattläggning och alla slags utlagor i everdliga
tider frikallades». Kom slutligen härtill, att
tjänstehjonsstadgans drakoniska bestämmelser upphäfdes, så att en
hemmansbrukare hädanefter hade rätt att »antaga och nyttja så många
arbetare af egna barn och tjänstehjon, som han finner nödige».
Jordbruksfrågor diskuterades fortfarande i
Vetenskapsakademien, men längre fram fördelas rollerna mellan denna och
Patriotiska Sällskapet, som stiftades 1767. »Det var», säger
Cygnæus, »ett verkligt hushållningssällskap. Det utsatte prisfrågor
i ämnen, som gagnade landets handel, åkerbruk och öfriga
näringar.»
Vi förbigå förmyndarestyrelsens (1792—96) få åtgärder till
jordbrukets bästa och äro så framme vid den tidpunkt, då
Gustaf IV Adolf själf fattade regeringstömmarna. »Hvad
Sverige förlorat», säger v. Möller, »genom denne konungs
dåraktiga politik och olyckliga krig, har hans agrariska lagstiftning
i någon mån ersatt genom länder, fredligt intagna.» Mycket
vore härom att säga. Jag inskränker mig till att framhålla
enskiftet, detta storverk, som med ens öppnade möjligheter för
jordbrukets utveckling i rätt riktning.
* * *
Tanken på sammanslutningar af för jordbruket intresserade
personer i syfte att genom föredöme och undervisning komma
allmänheten till hjälp, är af ganska gammalt datum. Härom
talar t. ex. ett kungligt bref från medlet af 1700-talet. Som detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
