Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Under Palmstjernas egid. 1836—1851 - Gilleslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 86 —
Det hände nämligen allt för ofta, att dylika berättelser från
andra håll uteblefvo, alldenstund ingen egentlig förpliktelse till
deras afgifvande för sällskapen förelåg.
Gilleslif. Först vid ingången af denna period äro samtliga gillen i
verksamhet. En viss svårighet att hålla ihop dem yppar sig
dock ännn. Sammankomsterna bevistas af ett fåtal, och
protokollet blir magert. Mycket hvilar nog i dessa afseenden på
ordföranden. Det är också i känslan häraf, som frih. Friesendorff
gör följande anteckning på det insända protokollet från Kinds
gille för den 9. nov. 1843: »Att det ej är innehållsrikt, är en följd
af tidens stationära förhållanden både för det allmänna och på
min förmåga», och i samma anda skrifver hofjägmästaren
Forss-beck från Vifolka och Valkebo den 7/i2 1849: »Berättelsen är
mera kärf och mager än föregående årens, ett bevis, att Gillets
Ordförande är både för gammal och för overksam.»
Stundom synas protokollen emellertid vara alltför
innehållsrika, att döma efter ett yttrande af kammarjunkaren Rääf i
redogörelsen för förhandlingarna vid gillesmötet i Ydre distrikt den
4/n 1845. »Kongl. Hushållnings-Sällskapets Secreterare»,
säger han, »som erinrat om den vanliga höstberättelsen, tyckes
önska densamma inskränkt till sådana oeconomiska hänseenden,
hvilka kunna och böra blifva ämne för Förvaltningsutskottets
årsberättelse. Gillet deremot,, obekymradt om hvad bruk eller
offentlighet, som dess protokoller erhålla, kan likväl ej underlåta
att i följe så väl af sin instruction, som af K.
Landtbruksacade-miens till Gillets efterrättelse utställda frågor och i synnerhet
af inledningen till de samma yttra sina åsigter öfver det
inflytande som Rikets allmänna ställning och författningar äga på
hushållningen i denna landsort.»
Att samarbetet för öfrigt mellan Förvaltningsutskottet och
gillena och samförståndet dem emellan i fråga om »åtgärder»
ej heller alltid är det bästa, finner man af små skärmytslingar,
som då och då föras i protokollen.
Karaktäristiskt synes mig ett försök af Göstrings gille att
under ledning af sin ordförande bergmästaren C. E. S j ö g r é e n
komma Utskottet till lifs för förment egenmäktigt förfarande.
I sitt protokoll från sammankomsten den 21/ii 1840 hade Gillet
framkommit med »oförmodade» och »otillbörliga» förebråelser
mot Utskottet för att med »för mycken återhållsamhet» utdela
sina belöningar och för negligerande af föreskriften i § 2 af
Sällskapets stadgar, som bjuder att tillhandahålla gräsfrön åt länets
invånare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
