Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Under Palmstjernas egid. 1836—1851
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 87 —
Utskottet gitter ej svara Gillet, men vill inför »sine
Principaler Östgötha Hnshålls-Sällskap utreda sin åsigt» i de
öfver-klagade punkterna.
Eörande den första hänvisas till det faktum, att blott för
erhållande af belöning för uppodling af oländig mark så
småningom blifvit »så månge anmälte, att om det fortsattes i samma
schala, skulle Sällskapets Års-Behållning icke warit till
belöningarna tillräcklige». Visserligen hade man ju skyldighet att
»wäcka en slumrande industri», men också förpliktelse att
»omtänksamt bereda Cassans tillwäxt».
Beträffande den andra punkten framhöll Utskottet, att
Sällskapet under de första åren af sin tillvaro uppköpte och
åter-försålde stora kvantiteter klöfver- och timotejfrö, och till följd af
denna tillgång uppmuntrades den artificiella gräsodlingen i
sådan grad, att icke blott de flesta odlare af egna skördar
insamlade ett rikligt förråd till eget behof, utan äfven många större
jordbrukare inom provinsen försålde flera tusen skålpund och
Sällskapets upphandlade förlag fick ligga »oefterfrågadt icke
endast för året, utan slutligen så länge, att fröet förlorade sin
fröbarhet».
Gillet hotade att själft taga saken om hand, därest Utskottet
ej ville tillgodose dess önskningar rörande fröhandeln, och
förmodade detta »därvid att få påräkna den afgift, som af Gillets
Ledamöter förut till Sällskapets Gassa blifvit aflemnad, jämte
deras nu af ordföranden upburne, men innehållne årsafgift».
Mot detta radikala förslag nedlade Utskottet en högtidlig
protest, emedan det var stridande mot § 36 af Sällskapets stadgar.
Verkliga ansträngningar att rycka upp gilleslifvet och sätta
det i samklang med Sällskapets sträfvan saknas ej heller.
Man söker inskjuta praktiska moment i förhandlingarna. Ett
exempel kan anföras från Göstrings gillesmöte den 10/ii 1849,
där profplöjning med skotska plogar var anordnad. Om denna
sammankomst yttrar ordföranden grefve M. Klingspor
i sin rapport till Sällskapet följande: »En mot vanligheten
stor samling af Gillets Ledamöter inställde sig och allmogen
nästan mangrant, hvartill de på programmet utlofvade
praktiska sysselsättningar troligen medverkade. Lyckades man
gifva Hushålls-Gillenas sammankomster ett mera praktiskt
skaplynne, skulle man efter all anledning få se de ständigt mera
glesnande lederna åter fyllas och dessa inrättningar uppstå med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
