Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Under Palmstjernas egid. 1836—1851
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett par andra odalmän från denna period, hvilkas
verksamhet särskildt uppmärksammas och belönas af Sällskapet, äro en
patron Dristig i Norrhult af Rumskulla församling och
brukaren af Bohytte frälsehemman A. P. Andersson. Åt den
förre utverkades »den mindre medaillen i guld med inskrift:
För medborgerlig förtjenst att i svart band på bröstet bäras ej
allenast för den arbetsflit han under redligt förhållande alltid
ådagalagt utan fastmer för de lika mödosamma som vidsträckta
väganläggningar han verkställt å förut oländig mark» (F. U.
17/9 1839).
Den senare utförde alldeles enastående odlingsföretag. Stora
vidder sumpmark förvandlade han till odlingsbar mark, och detta
oaktadt han endast arrenderade den mark, han så omsorgsfullt
skötte. Han hade för dylikt arbete redan 1841 belönats med
finspongsmedaljen och erhöll tio år senare genom länets
hushållningssällskap åter en silfvermedalj.
Härom yttrar han själf i sina »Minnen och Hågkomster»
1893: »Jag mottog densamma i Tjellmo kyrka och blef firad
ännu mera öfver höfvan vid den middag, som jag efter
högtidlighetens slut var inbjuden att intaga i sällskap med flera af
provinsens mera framstående män i brukspatron N. F. Tisells
gästfria hem i Hättorp.»
Af en brefvexling mellan frih. Palmstjerna och Utskottet
finner man emellertid, att meningen ursprungligen varit att
belöna dessa enastående förtjänster med guldmedalj. Denna kom
också, ehuru långt senare, 1880, då A. samlat en massa meriter
som riksdagsfullmäktig och landstingsman samt hunnit lägga
»öfver 500 tunnland oländig mark under plogen».
Ett nytt och viktigt föremål för belöning blir under denna
period boskapsskötseln. Sällskapets v. ordförande biskop
Hedrén hemställde i Förvaltningsutskottet den 26/1 1837,
»huruvida icke belöningar för odling, då något särdeles
maktpåliggande ej förekommer, numera kunde utbytas mot belöningar till
den af Allmogen, som vid kungjorde och inom viss tid utsatte
möten, en gång om året uppvisade något stort, till parning
tjenligt, väl fodradt och vackert kreatur af hemfödd afvel».
Friherre Palmstjerna fick tillfälle att i sitt stora tal på
Sällskapets årsmöte 1838 understryka behofvet af en uppryckning
inom ladugården och rekommenderade odling af foderväxter.
Såsom ett apropå kan nämnas, att professorn vid Karolinska
institutet P. J. Wahlberg, som helt nyligen utgifvit sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
