Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Under Palmstjernas egid. 1836—1851 - Landtbruksskolan - Landtbruksmöten - Odlingar och väganläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talet af en fru Schucani, som utsändts af Landtbruksakademien
för att lära ut konsten att med ekonomisk fördel af sur mjölk
framställa en slags schweizerost, s. k. Bitterkees. Till bestridande
af en del af omkostnaderna härför uppbar Sällskapet ett
statsanslag af 400 rdr b:co. Från ett och annat håll omtalas
slutligen försök med de gussanderska kärlen.
Eedan i medlet af 1830-talet hade Landtbruksakademien
börjat verka för införande af praktisk undervisning i
landtbrukets discipliner.
Den engelske agronomen Georg Stephens anställdes för att
på rekvisition meddela undervisning åt landets jordbrukare i
afdikning och därmed sammanhängande frågor, och efter
mönstret af Edvard Nonnens institut på Degeberg ville man nu
inrätta anstalter, där undervisning skulle meddelas »Rättare och
Fördrängar, om man annars önskade, att desse måtte veta något
mer än de enklaste handgreppen jemte några sekelgamla reglor
i praktiken, hvilka oförändrade från fadren gå i arf».
Under vissa villkor skulle fem dylika skolor komma i
åtnjutande af statsunderstöd.
I början af 1840-talet kom också en dylik »agronomisk
anstalt» till stånd inom vår provins. Organiserandet af densamma
uppslukar i början af 1840-talet helt och hållet Sällskapets
intresse. Skolan förlades 1843 till egendomen Sjögestad i Vreta
Klosters socken och drefs där i 13 år. Då denna fråga längre
fram ägnas ett utförligt kapitel, må här endast nämnas, att den
nya institutionen kom att öfva ett mäktigt inflytande på
landthushållningen inom Östergötland.
I förbigående påminner jag om tvenne sidor af dess
verksamhet, en för tiden storartad redskapsfabrikation och de s. k.
prof-plöjningarna. Genom båda spriddes plogens användning. Äfven
ett tjugutal andra åkerbruksredskap, som stå upptagna i
pris-kuranten från Sjögestad, vunno förtroende och spridning.
Profplöjningarna med sina föredrag och expositioner af
redskap blefvo förelöpare till länets enskilda landtbruksmöten.
I detta samband må anföras, att det tredje allmänna svenska
landtbruksmötet hölls i Norrköping 1848 och det första
länsmötet vid Mariehof 1851.
Till torrläggningsarbeten bidrager Sällskapet med
undersökning, uppmätning och uppgörande af kostnadsförslag.
Staten ingriper också på vissa punkter och understöder. På
remiss från Konungens Befallningshafvande erhöll
Förvaltningsutskottet den 19/n 1841 från Styrelsen för allmänna väg-
Landt-
brukssko-
la.
[-Landtbruksmöten.-]
{+Landt-
bruksmö-
ten.+}
Odlingar
och
väganläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
