Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878 - Telegrafen - Kommunallagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 115 —
såvidt sig göra låter, förränta, för att öfverlemnas till de
en-skilte personer, som framdeles kunna ådagalägga, att de genom
sakkunnig person låtit verkställa undersökning om en
jernvägs-anläggning från Linköping och öfver Skeninge mot Vadstena
och att, om sådant ej skett inom tio år, skulle Capitalet och den
derå löpande ränta, hemfalla till Hushållnings-Sällskapet». Då
under den föreskrifna tiden inga anspråk från enskild person
kunnat göras gällande, blefvo sålunda de insamlade medlen
Sällskapets egendom, hvarför man också på årsmötet den 29/i 1866
beslöt, att beloppet, som nu vuxit till 1539,41 rdr rmt, skulle i
räkenskapen bokföras under rubriken »f. d. Jernvägs-Bolagets
Gåfvomedel».
Enskilda järnvägsföretag inom provinsen, som under
perioden framkallades af stambanorna, voro den östra och västra
grenens förbindelseled öfver Mjölby—Hallsberg (1873),
sträckningarna Pålsboda—Finspong (1874), Vadstena—Fågelsta (1874)
och Norsholm—Bersbo (1878). Af andra åtgärder i
kommuni-kativt syfte må omnämnas, att Vadstena hamnbyggnad
fullbordades 1855, att arbetet med Stångåns rätning, som genomfördes
med understöd af staten och Linköpings stad under sommaren
samma år, påbörjades, samt slutligen att »Kinda båtled», redan
bebådad för 100 år sedan, blef en verklighet 1871.
Dåvarande finansministern friherre C. O. Palmstjerna
genomdref 1852 i statsråd »att början borde göras med
anläggande af elektromagnetiska telegraflinier och att kostnaderna
dertill skulle bestridas af handels- och sjöfartsfondens rika och
årligen vexande tillgångar». 1854—55 sträcktes de första
trådarna inom landet. »Intresset», säger en samtida författare,
»var mera spändt än trådarna.»
Andra tecken varsla också om en ny tid. Förordningarna
om kommunalstyrelse, kyrkostämma, kyrkoråd, skolråd och
landsting utfärdades alla den 21. mars 1862. Ständernas egen stiftelse
af en provinsrepresentation, grundad på samfälda val, ådagalade,
att tiden var mogen för ståndens politiska upplösning. Den 5.
jan. 1863 lät konungen också i statsrådet sig föredragas det D e
Geerska förslaget till representationens ombildning. 1866
jublar man från Ystad till Haparanda öfver dess genomförande.
Af de nya institutionerna tangerar särskildt landstinget
hushållningssällskapens mark. Dess befogenhet är »att rådslå och
besluta om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka afse den
allmänna hushållningen, jordbrukets och andra näringars
utveckling, anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, helso-
Telegrafen.
[-Kommunallagarna.-]
{+Kommu-
nallagarna.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
