Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 114 —
genom statens omedelbara försorg och på dess bekostnad skulle
utföras.
I de preliminära åtgärderna för östra stambanans byggande
har Sällskapet så till vida tagit del, som det på framställning af
den utaf Kungl. Maj :t i nåder tillsatta
järnvägsundersökningskommittén afgifvit förslag angående den tilltänkta linjens
riktning. Den frågan ventilerades inom Förvaltningsutskottet den
16/s 1858, och på det allmänna järnvägsmötet den 20. aug. samma
år på Stora hotellet i Linköping framlade J. Gr. Swartz
Utskottets mening, som också sedan kom att förverkligas.
Västra stambanan invigdes den 4. nov. 1862, den södra den
1. dec. 1864, och den 2. juli 1866 förklarades sträckan
Katrineholm—Norrköping öppnad för allmän trafik. Förbindelse
mellan Norrköping och södra stambanan vid Nässjö blef nu
önskemålet. »Det södra och mellersta Östergötland och det nordöstra
Småland brunno af intresse efter banornas förening mellan dessa
båda pekfinger», heter det i en artikel i Östgöta
Corresponden-ten från denna tid, och i samma tidning omtalas i referatet öfver
den fest, som i Norrköping firades vid invigningen af bandelen
Katrineholm—Norrköping, att i festsalen förekom en
dekoration, »hvari man på venstra sidan läste
Katrineholm—Norrköping, under det den högra var tom, hvarmed man antydde, att
den fest, som då firades, endast utgjorde — en half glädje,
såsom betecknande blott "början" af östra stambanan, samt en
afvaktan på dess fullbordan och följaktligen äfven på en
fullkomligare glädje och betydelsefullare fest».
En dylik kom också att firas, men ej förr än den 18. nov.
1874, sedan vår järnvägsfråga vid riksdag efter riksdag slagits
ihjäl, tills den ändtligen efter häftiga strider 1870 drefs igenom
vid kamrarnas gemensamma votering. Nu prydde man
festsalen med en väldig duk, föreställande Svea och Göta hand i
hand och omgifna af industriens, bergsbrukets, bruksrörelsens
och handelns sinnebilder. Ett kraf var fylldt och
tillfredsställelsen var allmän.
Som afslutning på referatet af vår stora järnvägsfrågas
uppkomst och lyckliga lösning vill jag nämna några ord om de
på privat väg insamlade järnvägsmedlens öde.
Vid sammanträdet med delegerade uti »Östgötha
Jernvägs-bolag N :o l» å Stora hotellet i Linköping den 14. december 1855
beslöts,, »att Bolagets Contanta belopp borde öfverlämnas till
Länets Hushållnings-Sällskaps Förvaltnings-Utskott med
anhållan att Förvaltnings-Utskottet ville beloppet förvalta, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
