Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878 - Byggnadsverksamheten vid Sällskapets egendomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 131 —
för mig för att tysta munnen på några skrikhalsar i det gille jag har den äran
vara ordförande för. Först och främst missbrukades af Hofkamrer Stockhaus
vid Hushålls-Sällskapets sammanträde i höstas den fullmagt Jag på Gillets
vägnar lemnade honom. Meningen därmed var endast att föra talan för Gillet, ej
sätta sig emot pluralitetens mening och aldra mindst försöka att få votera för
alla gillets Ledamöter. För det andra känner Jag ännu ej, hvem som var nog
tjenstaktig att låta i Ö. Correspondenten införa den protest Gilleas Ledamöter
inskickade till Förvaltningsutskottet efter dess sista sammankomst, hvilken
protest aldrig hade blifvit inlemnad, om Hofkamrerare Stockhaus hade tagit bättre
reda på saken och härom upplyst oss vid Gillets bemälte sammankomst. Med
ett ord, alltsammans uppkom af ett missförstånd, som Jag skulle önska måtte
snart lemnas åt glömskan.
Tunarp d. 14/4 1856.
Carl Printzensköld.
Man hade emellertid intet annat att göra än att finna sig i
ydrebornas ogunst, då Sällskapet redan den 22/i 1855 hade gillat
det förstärkta utskottets åtgörande. Vid samma tillfälle hade
Sällskapets ordförande grefve Henning Hamilton funnit lämpligt
att i sin hälsning uttala den förhoppningen, »att de splittrade
meningarne snart åter skola finna en föreningspunkt i det för bådas
förfäktare gemensamma nitet för en älskad fosterbygds förkofran
och blomstring».
En tydlig sträfvan att koncentrera sin framtida verksamhet
till landtbruksskolan spårar man på januarisammankomsten 1856,
då gillenas förslag till användande af den oväntade rikedomen
skulle behandlas. Då sålunda Kisinge gille förordade
anställandet af en länsagronom i Sällskapets tjänst, föreslog Utskottet,
att man skulle lämna denna omsorg åt »skolans theoretiske
lärare». Man skulle därför se sig om efter någon för den dubbla
uppgiften fullt kompetent person, eftersom magister Moberg
redan på hösten skulle frånträda sin plats.
Ett förslag från Memmings och Skärkinds, gille om
anläggande af en anstalt för utbildande af dugliga ladugårdspigor och
ett från Lysings, Aska och Dals om slöjdsmedjor pareras af
Utskottet med en framställning till Sällskapet, att nödiga medel af
brännvinsförsäljningsskatten skulle få användas till uppförande
vid Haddorp af en sådan byggnad, att en välordnad mejerirörelse
där kunde bedrifvas och undervisning däri på stället meddelas
samt till utvidgning af skolans slöjdverkstad och uppförandet af
en bättre smedja, så att undervisningen i slöjd och smide skulle
kunna fullkomnas. Utskottet för sin del ansåg, att man borde
använda penningarna -så, att man hade någon varaktig nytta af
dem, äfven om »guldregnet» skulle upphöra med nästa riksdag.
[-Byggnadsverksamheten-]
{+Byggnads-
verksam-
heten+} vid
Sällskapets [-egendomar.-]
{+egendo-
mar.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
