Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878 - Förslag till förändrad bokföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 132 —
På sammankomsten den 28/i 1857 inrapporterades till
Sällskapet, att mejeribyggnaden nu stod färdig, och att man vidtagit
en hel del anstalter för en »ändamålsenlig mejerihushållning».
Så småningom kommo äfven härtill en sammanbyggd smedja och
snickareverkstad, ett tegelbruk för rörtillverkning samt en
väderkvarn, svinhus och ladugårdens inredning.
I sitt hälsningstal på allmänna sammankomsten den 28/i 1861
gör ordföranden ett öfverslag af Sällskapets verksamhet under
det lustrum, som följde närmast efter det märkliga
riksdagsbeslutet. Man finner af de sammanställda siffrorna, att de
största uppoffringarna kommo på landtbruksskolan konto. Å
den till 150,000 rdr rmt bestämda köpeskillingen för
egendomarna med inventarier hade afbetalts 21,000 rdr rmt,
hvarjämte en summa af 51,460: 46 rdr rmt tagits i anspråk för
nybyggnader och inredningsarbeten. Sällskapets öfriga utgifter
under dessa 5 år sluta på 19,148: 32 rdr rmt. För att i lugn
och rö kunna fortsätta med afbetalningarna af sina skulder
utbyter Sällskapet de uppsägbara inteckningarna mot ett
stående lån af 70,000 rdr rmt i Östgöta hypoteksförening (2T/5
1861). Snart nog började man emellertid oroa sig för
framtiden. 1862 års andel af »brännvinsmedlen» hade krympt ihop,
och problematiskt var, om Sällskapet hade några utsikter att
efter utgången af dåvarande statsregleringsperiod få komma i
åtnjutande af dessa medel. Härtill kom, att, ehuru Sällskapet ej
gjort några mera uppseendeväckande förluster på egendomarna,
dock ständigt kvarstod på sina håll en fast rotad föreställning
om affärens »äfventyrlighet». Saken förvärrades däraf, att det
hittills praktiserade bokförings’sättet ej tycktes tillräckligt klart
ådagalägga »rätta förhållandet».
Swartz hade också därför redan 1858 till
Förvaltningsutskottet inlämnat ett förslag till ny bokföring för Sällskapets
räkenskaper. Det sades vara uppställdt »efter enkla och rätta
grunder» och ha till ändamål att bereda Sällskapet möjlighet att
fullt och klart öfverskåda sin ställning i allmänhet samt att
klarlägga förhållandet mellan Sällskapets hufvudräkenskap och
Haddorp-Grebys bokföring, hvarigenom en fullständigare kontroll
på den senare kunde utöfvas. Förvaltningsutskottet tog
tacksamt emot förslaget, »igenkännande i detta — liksom i så mycket
annat —- dess upphofsman® oförminskade nit och välvilja för
Sällskapets bästa». Utskottet ansåg det »nyttigt och lämpligt
att upprätta den nya räkenskapen ända från 1855 års början,
hvarigenom den kom att omfatta allt, som stått i samband med
Förslag till
förändrad
bokföring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
