Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 142 —
Före 1876 hade på statsverkets bekostnad utgifvits 4 blad.
Priset på kartbladen bestämdes till en början till 2,50 kr., nedsattes
1883 till 1,50 kr. och slutligen 1899 till 60 öre för att realisera
återstoden af kartorna, hvilka nu, 30 år efter kartläggningen,
i tillförlitlighet lämna en del öfrigt att önska. Exemplar af
kartbladen öfverlämnades på begäran till offentliga bibliotek
och skolor.
Under tiden 1875—78 planeras och grundas en
frökontroll-anstalt för Östergötland. Uppslaget gafs af en rundskrifvelse
från Landtbruksakademiens förvaltningskommitté. Arbetet inom
anstalten stod under ledning af Sällskapets dåvarande
sekreterare A. Blum och drefs enligt en af prof. Nobbe i Tharand
grundad metod.
Den försummade boskapsskötseln blir föremål för
allvarligt begrundande; man utplacerar rastjurar och emottager
statens 9:de stamholländeri på Haddorp (1853). Här aflöser det
ena försöket det andra. Än finner man i ladugården en ren
ayrshirestam, än biandnig af utländskt och svenskt material, än
bådadera sida vid sida. Omkastningarna hafva nog stundom
berott på svårigheter att för ögonblicket anskaffa djur af
önskad ras, men stundom hafva de också häft det rena
experimentets impuls och karaktär. Dock får man ej tillvita den
tidens män att hafva experimenterat endast för experimentets
egen skull. Sättet var allmänt inom allt Sveriges land. Man
litade sig till sangviniska förhoppningar att på kort tid få se
resultat, som i själfva verket kräfde perioder. Därför gick också
det 9:de stamholländeriet samma väg som alla de andra.
Men om man blef besviken på frukterna af denna
institution, så möter oss en annan företeelse på området, som gaf så
mycket större utbyte. Jag har redan förut framhållit, hurusom
landtmannen i början af 1860-talet laborerade med stora
ekonomiska svårigheter. Hjälpen kom i form af ett nytt uppslag nu
som oftast från Sällskapets nervus rerum J. Gr. Swartz. Han
hade genom enskilda försök förvissat sig om, att våra kreatur
och ladugårdsprodukter skulle, om de rätt sköttes,
uppmärksammas och vinna afsättning på den engelska marknaden.
Sällskapet intresserades för saken, och detta uppslag tillmättes en
sådan betydelse, att det af frih. Fr. A. Funck, som presiderade på
Sällskapets allmänna sammankomst den 28/i 1866 betecknades
såsom en »dens ex machina» i den allmänna bedröfvelsen.
Under medlet af 1860-talet grundas alltså en liflig export från
provinsen af mejeriprodukter och gödkreatur. En association mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
