Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 143 —
lan Östergötlands, Malmöhus läns, Göteborgs och Bohus samt
Elfsborgs läns hushållningssällskap under namn af »Vestra
Sveriges Hushållnings-Sällskaps förening» kommer för ändamålet
till stånd, och på årliga utställningar i Stockholm, Göteborg och
Malmö pröfvas och bedömas mejerialstren. En tid gör man
också gemensam sak med sörmlänningarna genom att deltaga
i deras gödkreatursutställningar i Katrineholm. Inom provinsen
anordnas äfvenledes dylika i Linköping, Skeninge och Husbyfjöl.
Kreatursprisen stiga ofantligt, så att t. ex. dugliga oxar, som
under lustret 1856—60 betingat ett pris af 200—300 rdr, under
det nästa betalades med 400—500 rdr paret, och kor, som nyss
kostat 50—80 rdr, nu stå i 100—150 rdr.
Inom mejerihandtering en sker mot slutet af perioden en
fullständig omhvälfning i och med införandet och tillämpandet
af den af J. G. Swartz uppfunna gräddsättnings- och
skumnings-metoden, ’Som går under namnet ismetoden, och som vunnit
världsrykte. Dessutom grundas i början af 1860-talet efter utländskt
mönster s. k. distriktsmejerier, hvilkas rationella skötsel
prisbelönas af Sällskapet. På Haddorp hade man, såsom jag förut
nämnt, startat en för den tiden storartad mejerirörelse,
kombinerad med undervisning i mjölkens skötsel och handtering.
Hästafveln, enkannerligen den kallblodiga, främjas genom
bildandet af s. k. hingstföreningar, till hvilka Sällskapet
förskjuter medel i form af räntefria amorteringslån, längre fram
genom årliga premieringar och understöd åt lärlingar i
hof-slageri och hästskötsel. En årlig hästmarknad, som förlägges
till Linköping, kommer under 1870-talet på Sällskapets initiativ
till stånd.
I början af perioden gjordes också försök att lyfta
fårskötseln ur dess försumpning. Initiativen utgingo från Sällskapets
dåvarande sekreterare löjtnanten L. H. Wejdenhjelm och
direktören Hjalmar Hazelius. Eesultat kunde nog spåras, men
ansatserna fullföljdes icke. Försök gjordes likaledes att höja den hittills
alldeles försummade svinafveln. Från England inköpta
afvels-djur utplacerades efter tillkännagifvande i länets tidningar i
enlighet med af Förvaltningsutskottet uppgjordt kontrakt.
Resultatet kom dock ej att svara mot förhoppningarna på grund af
ogynnsamma omständigheter, öfver hvilka man ej kunde
bestämma. I detta sammanhang må slutligen nämnas, att Sällskapet
från och med början af 1870-talet bidrog till veterinärernas
aflöning.
Skogen kräfver i slutet af perioden mer än förut omsikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
