Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 144 —
I och med de lättade kommunikationerna tilltager
skogsafverk-ningen i hänsynslös grad. Redan i början af 1860-talet anställer
Sällskapet i sin tjänst en forstman, och nnder följande
decennium vidtagas flera åtgärder till skogens skydd och återväxtens
betryggande. Genom tillkallade fackmän låter man också
undersöka provinsens torfmossar, för att i dem finna surrogat för de
dyrbara skogsprodukterna. Äfven rekommenderas
bränslebesparande eldstäder. Dylika blifva inom provinsen allt
allmännare; särskildt gouteradt är Bolinders fabrikat.
Beträffande de till jordbruket hörande s. k. binäringarna
må nämnas, att fiskets stora betydelse för vissa delar af
provinsen nu först kommer i sikte. Denna näringsgren fick i slutet
af 1850-talet en kraftig impuls från utlandet genom lyckade
fiskodlingsförsök, hvilka af friherre C. G. Cederström med
framgång eftergjordes i vårt land.
En kort tid verkade C. inom provinsen såsom rådgifvare i
fiskefrågor. Han efterträddes snart af Sveriges förste
fiskeriintendent doktor Hjalmar Widegren.
HortiJculturen främjas i slutet af 1850-talet genom den
verksamhet, som den nybildade Linköpings läns och stifts
trädgårdsförening utöfvade. I historikens speciella del har jag närmare
redogjort för denna förenings stiftande, organisation och
utveckling och då framhållit, hurusom Hushållningssällskapet
därvid bidragit med 6,500 kr. Föreningens trädgård sköttes väl och
gick hastigt framåt. Från trädskolan tillhandahöllos buskar och
fruktträd, och skickliga trädgårdsmästare utbildades, hvilka
sedan verkade hvar på sin ort. Äfven må nämnas, att Sällskapet
i sin tjänst anställde en trädgårdskonsulent.
Ingen binäring omhuldades dock så under denna tid som
hemslöjden. Lärokurser i hvarjehanda manlig och kvinnlig slöjd
hållas, föreläsare inkallas, yrkesskolor etableras och
utställningar anordnas. Under hela perioden vidtagas också kraftiga
mått och steg för att återupplifva och modernisera biodlingen.
För att sprida kunskaper i den nya tidens frågor anslår
Sällskapet slutligen medel till inköp af ströskrifter i de särskilda
facken att utdelas bland allmogen.
Ett annat arbete, som också ansetts tillhöra
hushållningssällskapen att ombestyra, är utgifvandet af en länskalender. En
dylik utkom 1872 och hade på Sällskapets uppdrag utarbetats
af häradshöfdingen G. A. Lindencrona och löjtnanten F.
Rosenqvist af Åkershult.
Äfven torde böra erinras om att Sällskapets arbete på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
