Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Mot bestämda mål. 1879—1899
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 170 —
Spana vi efter orsakerna, finna vi, att dessa voro flera med
hvarandra samverkande. Under 1870-talet stego prisen på
landt-mannaprodukter. I samma skala ökades naturligen också
värdet af produktionsmedlet, med andra ord, jordvärdet steg. De
landtman, som under denna tid förvärfvade egendom, kommo
i en svår ställning under början af nästa decennium, när ett
allmänt prisfall på jordbrukets produkter inträdde och de ’således
fingo nöja sig med betydligt reducerade inkomster på sin
egendom. Omläggningen af hushållningen från sädesproduktion till
ladugårdsskötsel hade kraft ökadt rörelsekapital och i många
fall nybyggnader, och de laga skiftena med ty åtföljande
utflyttningar hade vållat stora kostnader. Allt detta hade orsakat
skuldsättning och drifvit landtmannen att ta sin tillflykt till
korta lån i bankerna mot namnsäkerhet, hvarigenom
växelrytteriet kom i full gång. Slutligen torde äfven böra tilläggas, att
jorden var utsugen genom en allt för långt drifven hafreodling
och att en osund konkurrens existerade mellan länets många
penninginstitut, hvilken kunnat »uppehålla en undergräfd
ställning längre än vederbort».
En stor fraktion af länets landtman trodde sig emellertid
se den enda räddningen från fullständig undergång i åsättande
af införseltullar på vissa slag af spannmål för att nedslå
konkurrensen med utlänningen. Den strid, som härom upprestes,
kom att uppröra sinnena i hög grad och skilja menigheten i
tvenne mot hvarandra hart när fientliga läger. Då den fördes,
eller åtminstone skulle föras, på rent ekonomisk grund, ansåg
man Sällskapet äga fog att blanda sig i densamma. En af
pro-tektionismens mer bekanta förkämpar brukspatronen C. P. a f
Burén på Boxholm inkom alltså till sammankomsten den 1/i2
1884 med en motion, att Sällskapet skulle söka bidraga till
införande i landet af tullskydd för jordbruk och industri.
Utskottet hade emellertid red/an afstyrkt densamma, och med en ringa
röstöfvervikt (30 mot 22) instämde Sällskapet nu i Utskottets
v o tum.
Så lätt var emellertid ej denna »brännande» fråga affärdad.
Den kom redan påföljande år upp igen. Samme motionär
begärde, att Sällskapet »måtte med stöd af erfarenhetsskäl, fotade
på verkningarne af andra länders i senare tid genomförda
ekonomiska lagstiftning, uttala sig för nödvändigheten att genom
importtullar skydda svenskt jordbruk och svensk industri». Tio
gillen understödde i separatinlagor motionen.
Förvaltningsutskottets medlemmar hade vid frågans beredning på friherre La-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
