Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Mot bestämda mål. 1879—1899
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 171 —
gerfelts förslag enat sig om att föreslå Sällskapet att ingå till
Kungl. Maj :t med en så lydande underdånig skrifvelse:
»Östergötlands läns kongl. Hushållnings-Sällskap får härmed i djupaste
underdånighet tillfölje af enligt bilagde protokollsutdrag denna
dag vid ordinarie sammankomst fattadt beslut anhålla, att Eders
Kungl. Maj :t ville till nästa riksdag aflåta Nådig proposition om
åsättande af lämpliga importtullar för att på ett verksamt sätt
skydda svenskt jordbruk och svensk industri.» Under den lifliga
diskussionen uttalades skilda meningar. Efter framställd
proposition blef Utskottets förslag med en öfvervägande majoritet
af Sällskapet antaget.
Eeservationer uteblefvo dock icke. Bruksägaren C. Ekman
ansåg, att Sällskapet öfverskridit sin befogenhet genom att
upptaga denna fråga till behandling. Under hänvisande till
stadgarnas § l uttalade han alltså sitt ogillande. Äfven ordföranden
reserverade sig i följande ordalag: »Då det under senaste åren
inträffade prisfall å spannmål icke ensamt kan anses hafva
åstadkommit det betryck, hvarunder landtbruket lider, utan orsakerna
till detta betryck ligga vida djupare, och då ett verksamt
afhjelpande af detta betryck endast står att finna i en omsorgsfullare
skötsel af vår jord och ett ändamålsenligare ordnande af vår
landthushållning, hvaremot importtullar å jordbruksprodukter,
såsom endast berörande artiklarne råg och hvete blott skulle
blifva ett föga verksamt palliativ, får jag emot
Hushållnings-Sällskapets nu fattade beslut afgifva min reservation.»
Den underdåniga skrifvelsen är dagtecknad den •1/i2 1885
och afgick den 4 :de i samma månad.
Hvarhelst än orsaken ytterst låg, må det vara sagdt, att
man inom Sällskapet sökte se saken fullt objektivt och icke
kastade hela skulden på den fria spannmålsinförseln. Därom
vittnade öfverläggningarna från sammankomsterna den 28/i 1884
och den 1/i2 1886. Vid båda tillfällena ventilerades en
förändring i cirkulationen. Särskildt betecknande för ställningen
synes mig possessionaten Berzelii inledningsord vid det senare
tillfället. De föllo så: »Man erfar nästan från alla länder, att
säden är dyrare att producera än hvad den under dessa tryckta
tider kan betinga vid försäljning, icke underligt då, att den
ene landtmannen efter den andre får gå ifrån den jord, han
med svett och möda under en längre eller kortare tid brukat.
Under förhoppning om att tiderna skulle blifva bättre har han
fortsatt sitt lönlösa arbete, tills skulderna vuxit honom öfver
hufvudet och krediten tagit slut. Mången har visserligen skött sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
