Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VI. Vid det tjugonde seklets inbrott. 1900—1913
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 244 —
Sällskapet skänkt denna viktiga fråga sin uppmärksamhet och
omsorg». Afhandlingen trycktes i 2,000 ex. och utdelades till
korporationer och enskilda.
Vi se i ofvanstående sannolikt det första uppslaget till
egnahemsidéns förverkligande i vårt land. Frågan vann dock
aktualitet först 1889, då »Föreningen Egna Hem i Motala»
bildades. Denna sköt hastig fart och äger i närvarande stund ej
mindre; än 162 filialer i hela riket. Föreningen följdes i medlet
af 1890-talet af ett par andra dylika lokalföreningar inom länet.
Så småningom kommer frågan åter upp inom
Hushållningssällskapet. På ett sammanträde inom Aska gille den 7. jan. 1899
diskuterades nämligen följande spörsmål: »Är det förenligt med
tidens kraf att skaffa arbetare egna hem, och bör icke
arbetsgif-varen i sådant fall understödja saken, och på hvad sätt?»
Riksdagsmannen C. J. Jakobsson i Karlshult erinrade om att
egnahemsrörelsen, som vid denna tid sträckt sig till 7 län, egentligen
utgått från en förening i Motala, och domänintendenten
Berzelius föreslog, att arbetsgifvaren skulle underlätta arbetarens
bemödanden att få sig ett eget hem »genom att släppa till den jord,
som erfordrades för hustomt, en liten trädgård jämte
potatis-och kålland, genom att hjälpa nybyggaren med hemforsling af
byggnadsmateriel, med ök till jordens brukande, med
anskaffande af träd och buskar till plantering och försköning och
slutligen med pengar eller med borgen, under förutsättning att han
ej själf har den summa, som erfordras för att bygga».
Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
De skyldigheter, som här läggas på arbetsgifvarens skuldror,
vill man snart öfverflytta till Hushållningssällskapet.
I en längre motiverad skrifvelse hemställer folkskolläraren
i Vadstena J. N. Bergström, »att Hushållnings-Sällskapet måtte
besluta att i lämplig trakt inom länet inköpa en större egendom
och fördela den i mindre lägenheter till egna hem åt sådana
manliga gifta tjänare, som af sina husbönder erhållit de bästa
vitsord för långvarig och trogen tjänst, och som förklara sig villiga
att erlägga den årliga amortering af lägenhetens taxeringsvärde,
som Hushållnings-Sällskapet före utbjudandet har åsätt i
enlighet med de bestämmelser i öfrigt, som för
lägenhetsemotta-garne kunna stadgas i särskildt Utarbetadt
köpekontraktsformulär».
Utskottet uppskattade till fullo den vackra tanke, som
uppbar motionen, men framhöll att förverkligandet af densamma
ingalunda folie inom det utstakade området för Sällskapets verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
