Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedkrattas med serskilta dertill gjorda träkrattor. Mogen skördas den
merendels med handskära.
Syrfällor, kyttande och svedjande med så kallade
välterstockar, äro icke kända eller nyttjade här i orten.
Afsigten med fällning är så väl att öka sädestillgångarna
som kreaturens sommarföda. Der, hvarest finnråg brukas till
utsäde, kan man med temmelig visshet räkna på en någorlunda
god skörd, äfven på sandmo. Ju oftare deremot skogen å sådan
vall fälles och svedes, ju oförmögnare tyckes marken blifva att
frambringa ett godt bete. Ljungen och lingonriset blifva emellan
hvarje gång allt mera frodiga och uttränga nästan alla
gagneliga vexter till kreaturens föda. Denna olägenhet befordras
mycket genom den allmänt antagna seden, att så snart säden är
afbärgad ur en fälla, genast lemna densamma öppen för
boskapen, genom hvilkas trampning och bete gräsroten i förtid
qväfves, såsom varande ännu för späd att uthärda dylik åverkan.
Man har i år nog allmänt börjat så timothei tillika med råg i
fällor: ett bruk, som skall medföra största gagn. Timothejen
bärgas i några år till hö, men begagnas sedermera endast till
bete. Man påstår, att i de fällor, der detta grässlag nyttjas, skall
återvexten af skog hindras; och att, der ljung förut vuxit,
timothejen förekommer dess uppkomst i några år. Detta torde
förtjena att närmare undersökas.»
I »Konungens Befallningshafvandes utlåtande till
Skogshushållnings-Kommittén rörande skogarnes beskaffenhet och
skogshushållningens tillstånd inom Linköpings med Wadstena län» af
den 15. mars 1856 omnämnes, att svedjande ännu då förekom och
allmännast idkades inom Ydre härad, men äfven inom Valkebo,
Vifolka och Göstrings härader samt vissa delar af Finsponga län
»särdeles Godegårds socken». Såsom ett bedröfligt exempel af
den förstörelse, som ett oförnuftigt svedjande kan åstadkomma,
anföres 1/2 mantal Drögshult i Nykils socken af Valkebo härad.
Detta ägde för 20 à 25 år sedan en skog af 5,000 Tunnland,
hvilken dels genom svedjande, dels genom försäljning af parker
blifvit så förhärjad, att blott 50 Tunnland 1856 funnos i behåll. Så
småningom synes dock »Svedjelands-bränningen» minskas och
försvinna. Detta inträffade, då med lättade kommunikationer
vedskogen fick något egentligt värde, eller för att ange en viss
tidpunkt, i medlet af 1870-talet, då stambanan drogs genom
provinsen.
* * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
