Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1/2 eller högst 1 tum utom kornändan, men alldeles icke ännu
visar sig ofvan jord, företages harfning, hvarvid de större
kokorna, om sådana finnas, sönderbultas med trädklubbor, men de
mindre, af hönsäggs storlek, lemnas orörda. Sedan när större
delen af kornbroddarna ofvan jord slagit 3 skott, anställes
vältning, antingen korrt efter måttligt regn, eller i brist deraf om
natten, under det dagg fuktar jorden. Genom denna sena
vältning krossas ståndet i jordbrynet, flera skott framsticka utur
det krossade stället, och de små kokorna, som nu af välten
söndermalas, öka växtens frodighet. På ett geometriskt tunneland
sås 7/8 eller 3/4 tunna korn, men l tunna blandkorn. Sår man
något mindre, skadar det mindre, men sås mera, blir skadan större.
Skulle framdeles, när kornet hunnit till någorlunda växt,
tistelplantor vilja visa sig deribland, böra de efter regn, innan kornet
gått i ax, med rötterna uppryckas af försigtiga qvinnor och barn,
som gå barfotade, hvarigenom man slipper den förargelsen, att
blifva stucken af tisteltaggar under skörden, och till sin glädje
saknar knopparna i korndrosen vid log-afmätningen. Med
korngärdet återstår nu ingenting vidare att göra, förr än skörden
inträffar, den hvarje åkerbrukare känner. Jag vill allenast nämna
det bästa torrkningssätt mig är bekant. Man anskaffar långa
och släta störar, som nedhotas i jorden så att de stå stadigt. På
hvarje trades en större kornkärfve, som nedflyttas till marken
med axändarna uppåt. Ofvanpå denna stickas sedan på stören
horizontelt så många kärfvar, som få rum, hvarvid axändarne
vändas åt samma håll. På skoglösa orter torde behöfligt
qvantum sådana störar vara kostsamma att anskaffa; men en gång
förvärfvade, göra de tjenst i 20 à 30 år, om de endast till detta
behof användas, och emellanåt förvaras under tak. Sedan
kornskörden är fulländad, plöjes detta gärde eller uppköres med
årder på samma sätt, som om N:o 1 sagdt är.
N:o 3. Förutsattes hafva blifvit sådd, brukad och skördad
året förut, som N:o 2. Om detta gärde blifvit plöjdt om hösten,
bör den delen deraf, som icke blifvit besådd med klöfver, nu
köras tätt och lagom djupt med parårder, samt genast derefter
sladdas och besås med vicker, samt någon del med ärter, 5/8 eller
högst 3/4 tunna på tunnelandet. Hvarefter den myllas med
enbetsårder, om några dagar harfvas och åter sladdas eller vältas.
Men om den blifvit uppkörd med årder hösten förut, behöfver
den nu icke köras, utan endast sladdas och besås. Med detta
gärde har man nu vidare ingen befattning, förr än skördetiden
inträffar. Klöfvern afskäres under fulla blomningen, ligger 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
