Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
parårder, som om N:o 1 sagdt är, och blir följande Vår gödt och
användt till Plantage.»
Här skildrade cirkulation är ju i full öfverensstämmelse
med den s. k. norfolkcirkulationen, som i senare tid inom södra
Sverige användts i rätt stor utsträckning och betraktats som en
växtföljd, lämpad för det mest intensiva jordbruk. Som en
egendomlighet måste ju därför anses, att den redan 1818 omtalas af
en jordbrukare från Risinge skogstrakt såsom af honom då
använd sedan 20 år tillbaka.
I sina anteckningar från 1818 redogör lifmedicus Westring
för ett växelbruk, »som en kunnig landtbrukare mycket berömt,
efter, såsom han sade, 12 års lycklig erfarenhet. Han lägger
eller delar åkern i 5, 7 eller 9 skiften och tror det sidsta vara
det bästa. Åkern trädes väl förut och gödes, då Råg först sås
om hösten. Våren derpå sås klöfver i Rågen, hvilken med
sina Hölsor utsås fyra lispund på Tunnelandet. Denna klöfver
skördas då i 2 år, och det 2 gånger om året. På andra året om
hösten plöjes detta klöfverland och köres med rak Pinnharf,
hvarefter Hvete sås; och efter Hvetets skjörd sås korn,
derefter ärter och sidsta året Blandkorn. Det andra skiftet sås
med Vårsäd och Klöfver o. s. v.» Härtill kan fogas, att
riksgeografen G. F. Linnerhjelm på Olivehult besvarar
Landtbruksakademiens spörsmål rörande växelbruket i Östergötland med
den auktoritet, en 15-årig praktik skänkt.
I den förut återgifna uppsatsen af Hagert betonar denne
i en efterskrift, att växelbruket aldrig kan vinna allmännare
spridning, så länge jordbrukaren tynges af »skjutsningsbesvär,
hvartill han nödvändigt måste underhålla de dyra och tärande
hästarna och innan de stora byalagen af enskiften blifvit
sprängde.» Cirkulationsbrukets uppmarsch i provinsen går
också skäligen långsamt. I landshöfdingberättelsen från 1822
omtalas, »att växelbruk understundom nyttjas, hälst af
Possessionater, men icke vunnit förtroende eller efterföljd». Man
invänder, att det ej lämpar sig för vårt klimat, och att det kräfver
för styft arbete. Vid boställen och å de större egendomarna
blir det emellertid år från år allt allmännare. Vid Höje boställe
å Omberg drefs 1837 af öfverjägmästaren Modig
cirkulationsbruk i 6 skift. Från Kinds gille omtalas 1839, att kapten Pauli
på Hornsberg låtit inrätta »ett reguliärt Cirkulations-Bruk»,
däruti biträdd af agronomen Jonsson. Andra exempel på
rationellt jordbruk inberättas vid denna tid från Klinga, Hofgården,
Norsholm, Landsjö och Brokinds sätesgård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
