Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Utvecklingen under 1840—50-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
14 st. Ungnöt
400 » Får.
Utaf dessa upgifter torde anmärkas, att Circulationsbruket
ej ökat behofvet af dragare mera än i förhållande till den nu
ökade åker-rymden, och att med arbets-personalen, samt
dagsverkens antal, helt nära inträffat detsamma; och enda orsakerna
till detta så oväntade resultat måste sökas och finnas uti 2:ne
samverkande omständigheter, neml.: ett större förenadt
landtbruks proportionaliter mindre behof af arbetsstyrka; och
arbetets jemnare fördelning hela året om, som åter är en lycklig följd
af Circulationsbruket, hvilket sålunda ej kräfver en till antal
större arbetsstyrka, men sysselsätter densamma nära dagligen.
Linköping d. 29 Januari 1838.
John Swartz.»
Ett af de väsentligaste hindren för ett allmänt genomförande
af cirkulationsbruket var samägandet af jorden, som ännu i stor
utsträckning var gällande inom provinsen.
Så småningom skjuter emellertid de laga skiftena sådan fart,
att Förvaltningsutskottet betecknar uppgiften härom i
gillenas berättelser såsom »en mycket fägnande afdelning».
Samtidigt infann sig nog här och hvar intresset för en bättre skötsel
af jorden, men om någon allmän uppryckning i detta afseende
kan man ej tala förr än efter den stora reformen af
brännvinslagstiftningen i senare hälften af 1850-talet. Då rådde också
en »för landtmannen särdeles lycklig konjunktur, under hvilken
nästan alla hans produkter lätt kunde afyttras till höga priser».
Egendomarna stego i pris, och hågen väcktes.
Hushållningssällskapet uppfordras i den ena tidningsartikeln efter den andra
att med större ifver än förut taga sig an landtmannens sak.
En författare betecknar Sällskapet såsom »det Centrum
Gravitatis, der vi böra förena oss för att åstadkomma något
helt, något allmänt nyttigt, der vi kunna söka upplysningar och
råd, och hvars landtbruksskola med lärdom och exempel bör
kunna verka för upparbetande af vår provins till högre kultur
såväl i spannmålsproduktion, som boskapsskötsel samt
landtmannaindustrier af flera slag». I en insändare förordas, att
Sällskapet i sin tjänst anställer en person, som bland annat har till
uppgift »att om sommaren i höbergningstiden kunna göra en
tur till de tretton hushållningsgillena och der hålla allmänna
föredrag i landtbrukets alla grenar, vid hvilka diskussioner
kunde komma att uppstå, lärande och upplysande, och lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
