Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyttiga för den mindre jordbrukaren som de stora
landtbruksmötena för possessionaterna». Ett annat förslag går ut på att
landtbruksskolan skall göras rörlig. Genom artiklarna går
alltid en biton af kritik mot Sällskapet, enkannerligen dess
förvaltningsutskott. Jag behöfver ej här framkomma med något
försvar för det sätt, på hvilket Sällskapet häfdat sin plats i
utvecklingsarbetet inom provinsen, då det synes mig med all önskvärd
tydlighet framgå af den allmänna historien, att Sällskapet med
ytterst begränsade materiella möjligheter gjort insatser på snart
sagdt alla områden af ekonomisk verksamhet.
Förvaltningsutskottet, som väl till största delen bestod af äldre män, var dock
alltför lifskraftigt för att ej inse den nya tidens kraf. Det slog
ej heller döförat till för alla de anvisningar och råd, som
välvilliga personer under anonymitetens slöja hade att ge, utan grep
kraftigt in på alla punkter. Om reformerna af Sällskapets och
gillenas organisation och arbete är redan förut tillräckligt
ordadt. Här må endast tilläggas något om verksamheten utåt.
För att få kännedom om ställningen för ögonblicket ute på
landsbygden infordrade Förvaltningsutskottet 1858 från gillena svar
på en serie frågor. Dessa voro i afseende på brukningssättet
följande:
»a) Finnes det inom Gillet några efter rationella grunder
ordnade vextföljder (cirkulationsbruk)? På hvilka Egendomar
eller Hemman äro sådana inrättade? Huru lyda, och huru
följas desamma?
b) Hvilket är den inom Gillet i allmänhet rådande
vextföljden; Två-skifte, Tre-skifte, eller säd efter säd i 3 eller flera år?
c) Huru är det mest rådande brukningssättet af Trädan och
Vårsädsjorden?»
Svaren angående de båda hufvudfrågorna ställde sig i
största allmänhet så: Vid en hel del större egendomar och å en del
tjänstemannaboställen drifves rationellt omloppsbruk med olika
antal skiften och växtföljder. Såsom allmän regel gäller dock
ännu förekomsten af rena två- och treskiftesbruk, hvilka dock ofta
öfvergå i ett oordnadt växelbruk. »Så stor del af trädan»,
heter det t. ex. i svaret från Hammarkinds gille, »som kunnat
gödslas, besås uti vexande rågen med klöfver, derefter följer
hvete eller korn och ofta derpå ärter samt slutligen hafra». På
slättbygden inom Göstrings gillesområde har tvåskiftet på sina
håll öfvergått i 4-årigt omlopp med träda, höstsäd, gräs och
rotfrukter samt vårsäd. Om treskiftet i Ydre säges, »att man vid
några egendomar börjat tillägga ett fjerde skifte», då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
