Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Utvecklingen under 1860—80-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växtföljden blir 1:o gödslad träda, 2:o råg, 3:o korn, ärter och
rotfrukter samt 4:o hafre.
Såsom ett exempel på trädans behandling ännu i slutet af
1850-talet af allmogemannen på slätten må anföras svaret från
Åkerbo, Hanekinds och Bankekinds gillesdistrikt. Här heter det:
»Vanligast plöjes den (trädan) tidigt om våren innan jorden
hunnit att tillräckligt uttorka; några veckor derefter sladdas och
tväras eller snedköres med årder. På den del, som är i tur att
gödas, utköres spillningen före tvärningen, och får åkern sedan
ligga orörd — endast betad af svin och får — till slutet af
Augusti, då såningstiden inträffar, då det åter sladdas och
utsädet myllas med årder, emedan jorden vanligen är så sjunken,
att något annat myllningsredskap ej låter använda sig. Den del
af trädan, som skall vårsås, får, sedan skördearbetena äro
afslutade, ännu en snedkörning, som kallas att lägga åkern i
vinterfår; följande vår sladdas den före sådden, och utsädet mylles
med årder, hvarefter om cirka en vecka åkern harfvas och
vältas.» I Göstrings skogsbygd synes emellertid en bättre skötsel
af trädan hafva vunnit insteg och på sådana gårdar i
allmänhet, där dikena blifvit igenlagda och fälten tegplöjda, drifves ett
rationellare trädesbruk.
Genom öppnande af tillfälle för den jordbrukande
allmänheten af undervisning i jordbrukets hufvudfrågor både af
kringresande fackmän och vid länets landtbruksskola banade
Sällskapet sedan väg för ett allmännare införande af
cirkulationsbruket i provinsen. »Införande af ordnade vexelbruk», säger
Utskottet i sin berättelse för 1867, »kan sägas numera vara så
allmänt, att hvad de större och medelstora jordbruken beträffa, få
egendomar torde finnas, der det rena 2- eller 3-skiftesbruket
ännu fasthålles». Omläggningen går sedan raskt framåt. Man
synes dock ej hafva uteslutande godt att säga om det nya
brukningssättet. På landtbruksmötet i Vadstena 1879 diskuterades
en fråga af följande lydelse: »Då man mångenstädes trott sig
finna, att särdeles hvetet numera ej lemnar så goda och vigtiga
skördar som förr, så frågas: hvaruti kan orsaken härtill sökas
och huru skall en förbättring vinnas?» Debatten inleddes af
herr Th. Lybeck. Om sina erfarenheter meddelade han, att
han under åren emellan 1860 och 1865 skördade något öfver 9
tunnor 15-pundigt hvete per tunnland, under de fem därpå
följande åren i medeltal knappa 6 tunnor och under de senaste 8
knappa 4 tunnor per tunnland och sällan öfverstigande 14 1/2
lisp. per tunna. Han hade grundligt forskat efter orsakerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
