Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 57 —
denna vext kunna äfven för vår provins blifva af någon större
betydelse, och på hvad sätt kan och bör den i sådan händelse
lämpligast befrämjas.» Flera talare uppträdde. I allmänhet
var man ense om betodlingens stora betydelse för
sädesodlingen, ladugården och äfven för brännvinsbränningen samt om
Östgöta j ordens lämplighet för den nya kulturen. Vid de
undersökningar öfver sockerhalten, som verkställts på
Landtbruksakademiens laboratorium, hade östgötabetorna endast
öfverträffats af blekingska och ölandsbetor och visat 13 proc., då
exempelvis i trakten kring Magdeburg, där betodling drefs i stor
skala, sockerhalten i medeltal uppgått till 10 å 11 proc.
Direktör Blum trodde, att betodlingen skulle sätta fart i
täckdik-ningen inom provinsen. De flesta talarna manade till rask
handling. Endast Johan Gustaf Swartz rådde till försiktighet.
Han önskade visserligen framgång åt saken, men trodde för sin
del ej »hvitbetsodlingen vara för boskapsskötseln af större vigt
än odlingen af andra slags rotfrukter». Ordföranden
sammanfattade de uttalade meningarna, och såsom gemensam åsikt
uttalades : »att hvitbetsodlingen för sockerfabrikationen vore för
provinsen af stor ekonomisk betydelse; att verksammaste sättet
för dess befrämjande vore anläggande af råsockerfabriker, der
de som anteckna sig för odling böra få såsom aktieegare ingå
samt att från Hushållningssällskapets sida åtgärder böra
vidtagas dels för tillhandahållande af frö till mindre
jordinnehaf-vare, dels genom att anställa en sakkunnig person för
meddelande af kostnadsfri undervisning i betornas odling och skötsel.»
Öfverläggningarna fortsattes på länsmötet i Vadstena 1871, och
under tiden hade försöksodlingar verkställts vid Hofgården och
på några andra ställen. Frågan: »Huru bör sockerbetsodlingen
bedrifvas för^ att blifva mest lönande för landtbruket med
afseende fästadt äfven vid betornas värde för sockerfabrikationen?»
inleddes då af professor Arrhenius. Han gaf en instruktiv
framställning om odlingssättet och framhöll de stora fördelar,
provinsens jordbruk i allmänhet hade att vinna på den tilltänkta
kulturen. »Der sockerbetsodlingen blifvit införd», yttrade han, »har
jordbruket gått ofantligt framåt; afkastningen har
mångdubblats», och såsom bevis på jordens lämplighet, särskildt i
Vadstenatrakten, hänvisade han till de betor, som funnos utställda
på mötet. Diskussionen fick utgöra svar på frågan. Eesultatet
af öfverläggningar och experiment blef, att en råsockerfabrik
anlades i Vadstena för inhemskt kapital, och att ett tyskt
konsortium startade en dylik vid Ljung. I samband med den förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
