- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
70

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 70 —
hvarvid ingenjören Alfred Vistelius på Trolleflod höll ett längre
lärorikt inledningsföredrag.
Bättre gödselstäder synas ännu i rätt sen tid hafva måst
räknas till de »länge kända behofven» äfven för den större
egendomsägaren. År 1889 anhöll t. ex. kammarherren A. v. Arbin
hos Hushållningssällskapet, »som disponerar erfarna och
sakkunnige män», att för Skörtinge gård och underlydande få råd
och upplysningar vid gödselstäders anläggande och skötsel.
Sällskapet kunde emellertid då ej gå denna anhållan till mötes,
emedan det ej hade någon tjänsteman, som för dylika fall kunde
anlitas. I nutiden, i det mindre jordbrukets tidehvarf,
undervisas vid de s. k. småbrukarekurserna i detta ämne, och en af
jordbrukskonsulenternas viktigaste uppgifter är att uppgöra
ritningar och utarbeta kostnadsförslag till cementerade
gödselstäder. Till arbetets utförande har Sällskapet i sin tjänst tagit
en cementarbetsförman. För att uppmuntra den mindre
jordbrukaren att nedlägga omsorg på gödselns vårdande har
Sällskapet äfven bidragit till de s. k. premielånen, som utdelas i
samband med premieringen af mindre jordbruk. Dessa lån hafva
till öfvervägande del utlämnats såsom bidrag till rationella
anordningar att tillvarataga gödseln såväl inom som utom hus.
I samma syfte afsattes också på sammankomsten den 1/i2
1906 en fond af 5,000 kr. till räntefria amorteringslån på 5
år åt jordbrukare med en åkerareal mellan 12—25 hektar.
Denna bestämmelse inflöt, emedan brukare af en areal,
understigande 12 har. kunde erhålla premielån. Det högsta
lånebeloppet sattes till 250 kr., och lånesumman fick ej öfverskrida
halfva anläggningskostnaden. År 1911 afsattes ytterligare 5,000
kr. I och med af staten utfärdade förändrade bestämmelser
angående utlämnande af premielån borttogs bestämmelsen om
minimigräns för åkerarealen å de lägenheter, hvilkas innehafvare
voro berättigade att söka lån i gödselstadslånefonden. Ur denna
hafva till och med utgången af år 1912 utdelats 34 st. lån till ett
sammanlagdt belopp af 7,632 kr.
Kompost gödsel, detta »mixtum compositum» af hvarjehanda
ämnen, börjar att i vår provins mer allmänt användas i slutet
på 1830-talet. I själfva verket var nog kompostläggning känd
i våra trakter redan på 1700-talet. Så omtalas t. ex. i
Vetenskapsakademiens Handlingar för 1745, huru en landtbrukare i
mellersta Sverige på ett åkerfält påfört en blandning af 10
tnr släckt kalk och 1,000 lass dyjord och däraf skördat 27 :de
kornet. Dyjord användes ofta såsom mullbildande ämne. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free