Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utdelades gratis en af prof. Nesbit utgifven afhandling om
guanots egenskaper och användning. En dylik uppsats hade också
utarbetats af Sällskapets sekreterare och tryckts såsom bilaga
till 1855 års Läsning för landthushållare. I tal och skrift
redogjorde föregångsmännen för sina erfarenheter af det nya
medlet. J. G. Swartz prisar dess verksamhet på rofkulturen.
»Det regniga året 1856», säger han, »visade guanon en
utomordentlig verkan på rofvorna, hvaraf skörden blef närmare 250
T :r per tunnland.»
På landtbruksmötet å Haddorp 1856 redogjorde
grosshandlaren L. Ringborg för sina gödslingsförsök med benmjöl och
guano på Herstaberg, hvilka »burit sig väl», och påpekade
vikten af att använda »god och kraftig peruviansk vara» och ej
]åta det billiga priset förleda til] inköp af sekundasorter. På
Risinge gilles enskilda landtbruksmöte å Johannislund i
Ske-clevi s :n den 2. sept. 1858 framställde ordföranden,
häradshöf-dingen G. Odelstjerna, till diskussion den frågan: »Hvilka
gödningsämnen utom boskapsspillning hafva inom Gillet blifvit
använda och med hvad verkan?» Det visade sig då, att guano
vunnit stort förtroende äfven hos allmogen. »Alla voro eniga om
dess gagnelighet samt att det höga inköpspriset snart ersattes
af ökade skördar.» Loford öfver det nya medlets
förträfflighet, särskildt vid potatiskultur, inströmmade från när och
fjärran. Endast ett skärande missljud förnams. Det kom från
Göstrings gille. Flera gödslingsförsök hade under år 1857
totalt misslyckats. I sin årsberättelse säger grefve Klingspor:
»Ledamöterna af Gillet ansågo, att förhållandet sanningsenligt
borde uppgifvas, fastän det befanns stridande mot de från andra
håll af Länet framhållne erfarenheter.» Utskottet ansåg
emellertid, att felet ej låg i själfva gödse]medlet, utan i en del
biomständigheter vid dess användande.
Under 1870-talet kommer guano till allmännare användning
inom provinsen, och de goda resultat, den bevisligen lämnat,
gåfvo 1874 års revisorer anledning föreslå Sällskapet att i större
utsträckning än hittills göra bruk af detta medel vid sina
egendomar. Med anledning häraf ställdes också tillsvidare till
Förvaltningsutskottets disposition för detta ändamål ett årligt
belopp af 3,000 kr. till inköp af konstgödsel. Af ekonomiska skäl
nödgades dock Sällskapet att redan den 1/i2 1879 indraga
detta anslag.
Ett konstgödselmedel, som förr hos oss ej rönt den
uppmärksamhet, det förtjänar, är cJiilesalpetern. Den har alltid stått högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
