Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Jordförbättringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 78 —
besvarar förfrågningar hörande till hans »fack» och att han
verkställer kemiska analyser efter en meddelad tariff. I
Sällskapets tjänst kom han att verka i ej mindre än 29 år. Af vissa
orsaker indrogs från och med 1887 det årsanslag, som i så många
år utgått för ändamålet. Denna gren af Sällskapets verksamhet
ligger nn i nära nog ett decennium alldeles nere, då det visade sig,
att endast ett fåtal jordbrukare begagnade sig af fördelen att för
nedsatt pris få analyser utförda. Så småningom blir
emellertid importen af allehanda gängse gödselmedel så pass
omfattande, att Sällskapet gör gemensam sak med
Mosskulturföreningen för att få fraktsatserna för gödselämnen nedsatta, då dessa
ej stodo i ringaste proportion till deras värde på
tillverkningsorten. Med den större konsumtionen kom krafvet på billig och
lätt tillgänglig undersökning åter fram. På Sällskapets
sammankomst den 1/i2 1894 handlades alltså en motion af herr K.
Magni om inrättande af en kemisk station eller beredande af
kostnadsfria undersökningar af gödsel- och fodermedel.
Sällskapet ställde då till Utskottets disposition ett årligt belopp af
500 kr. att användas till bestridande af halfva kostnaden för
agrikulturkemiska analyser, utförda vid någon af landets
kemiska stationer.
Kalken hade länge användts som jordförbättringsmedel i
utlandet, särskildt i England, innan den pröfvades i vårt land.
De första mer allmänt kända och ihållande försöken i denna
riktning inom länet gjordes af våra mossodlare i början af
1800-talet. Sålunda omtalar amiral Virgin kalkningsförsök å sin
bekanta mossodling vid Medevi. »Dess nytta», säger han om
kalken, »är förut tillräckeligen bestämd, men minst 45 tnr böra
läggas på hvarje geometriskt tunneland, och den så osläckt som
möjeligt.» Archiatern Westring omtalar äfven i sina
»Ekonomiska observationer» från 1815—16 en del lyckade försök med
kalkning på mossjord, och sistnämnda år fick frih. v. Saltza
anledning att i ett till Sällskapet ingifvet memorial korrigera ett
tidigare, ofördelaktigt omdöme om kalken. Han hade vid sin
egendom Mem anlagt ett såpsjuderi, hvarvid årligen utlakades
8 å 900 tnr kalk, med hvilka han häft tillfälle experimentera och
funnit den förträfflig på dungjord, fullt användbar på lerjord,
men alldeles fördärflig på sand. Direkta uppmaningar och
uppmuntringar både från Sällskapet och enskilda dess medlemmar
att använda kalk och märgel återfinnas också i papperen från
äldre tider. Med anledning af en skrifvelse från
Landtbruksakademien af den 8. augusti 1815 utfärdade Sällskapet en
[-Jordförbättrings-medel.-]
{+Jordför-
bättrings-
medel.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
