Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 79 —
nindskrifvelse till gillesordförandena, i hvilken de uppmanades
»ät vända sina Ledamöters upmärksamhet på det för
Landtbruket så vigtiga kalkämnet samt anmana dem, ät vid anstälda
försök med kalk-j ordblandningar eller s. k. mergelgödning upteckna
alla förefallande omständigheter, såsom jordmonens beskaffenhet,
dess bördighet före och efter kalkgödningen, til hvad ymnighet
denna skett och huru stor del af kalk den påförda mergel-leran
hållit och sedermera dessa anteckningar gillet meddela, som
derefter benäget torde insända dem till Sällskapet» (Brf. 28/2 1816).
För att intressera allmogen för detta medel utfäste dåvarande
ordföranden i Kinda härads gille prosten i V. Eneby och Kisa
Germund Engdahl 1815 en belöning af 100 rdr b:co för
uppspårande af ett kalkstensbrott inom häradet, och till detta
pris fogade sedermera kontraktsprosten Dan. Calén en
ytterligare belöning af 50 rdr b :co åt den, »som bevisligen från
något hemman, beläget i Kinds Härad inom ett år producerat
200 skeppund af denna vahra» (Brf. 29/5 1816). Slutligen må
nämnas, att i Läsning för landthushållare för 1827 finnes införd
en uppsats om kalkgödning af major Kuylenstjerna och i samma
publikation för år 1834 en annan dylik af frih. Gustaf Adelswärd
på Ekhammar i Västergötland.
Som sagdt användes kalken till en början uteslutande på
mossjord, men längre fram äfven »å odalåker». Försök i denna
riktning inberättas 1827 från Köpetorp och i början på 1830-talet
från Landsjö. Som medel till ängars förbättring användes också
vid denna tid gråkalk, »nedharfvad på uppbruten s. k.
Dungjord-artad, mycket sidländ och nästan ofrugtbar Lindwall till 100 tnr.
på tunnelandet». Sättet säges under 5 år oafbrutet hafva
»föranledt de vackraste grässkördar» (Årsb. 1832). Större och
allmännare användning få kalk och kalkhaltiga jordarter framdeles,
då man börjar upplägga komposter.
I sin berättelse för 1854 från Risinge gille redogör
brukspatronen Carl Ekman för de erfarenheter, man inom distriktet
haft af kalken såsom jordförbättringsmedel. Han säger: »För
upphjelpande af åkerbruket har denna ort en kraftig hafstång i
de betydliga massor urkalk som bergen på flere ställen inom
distriktet innehålla. Hela vestra stranden af sjön Glan är
omsluten af kalkberg med outtömlig tillgång å en för åkerbruk och
äfven andra bruk högst lämplig kalkstensart, och på flera
andra ställen inom Wånga, Risinge och Regna socknar är
förhållandet enahanda. Dess användande för åkerbruket tillvexer
äfven årligen i omfång. Den utföres dels omedelbart på åkern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
