Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Vallkultur m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__94__•
ii ing, bortharfvande af mossan och öfverförande af tunna
jordlager eller gödsel m. m. förbättra de naturliga ängar, som ännu
finnas qvar, eller genom klöfver- och mångåriga foderväxters
odling på vissa delar af den brukade jorden förskaffa sig en rikare
hötillgång, så återstår ännu mycket att önska.»
Emellertid synas dock så småningom här och där verkliga
och varaktiga förbättringar inträda. »På några ställen», säger
Tham, »särdeles vid herrgårdar, eger en noggrannare
omvårdnad rum; upptagen äng igensås med gräsfrön, delar af
trädet eller särskilda gärdesstycken besås med klöfver och
timo-thej i cirkulation.» Professor P. F. Wahlberg väckte upp
detta intresse genom sitt förtjänstfulla arbete om svenska foder*
växterna. I företalet till detta påpekar han, hurusom »den
besådda ängen har det företräde äfven framför den goda naturliga,
att den, såsom bevuxen med ett enda eller några få Rödjer slag,
som i blomningstid och sätt att växa passa tillsammans, kan
slås, då gräset är som kraftigast, d. v. s. straxt efter blomningen
eller vid fröbildningens början, då deremot den naturliga, som
består af många oliktidigt blommande och till växtsätt olika
örtslag, alltid måste slås för tidigt eller för sent för en del bland
de derpå vexande arterna.» Hittills hade timotej, rödklöfver och
vicker varit de enda foderväxter, som odlats. Nu började man
försöka äfven med en del andra. Bland framstående odlare inom
provinsen i början på 1840-talet omnämnes i Sällskapets
skrifter fältkamrern S. J. B e r g m a n i Boarp inom Göstrings
gillesdistrikt. Särskildt blefvo de försök, som gjordes af disponenten
för Gusums bruksegendom majoren C. Ekenstam, berömda.
Af den redogörelse, han inlämnade till Hammarkinds gille 1843,
framgår, att han alltsedan 1836 drifvit försöksodlingar efter
strängt vetenskapliga grunder. Sålunda hade han förlagt ett
försöksfält å lerblandad jord, fullt användbar till sädesodling, ett
annat å utdikad kärrjord, mindre lämplig för sädesodling, samt ett
tredje å torr sandjord. Vid fröblandningen hade valts sådana
arter, af hvilka en af naturen är bladrikare vid roten, en annan på
strået och en tredje yfvigast i blomvippan. På den lerblandade
jorden hade han utsått 13 skalp. Dactylus glomerata (hundäxing),
13 skalp. Phleum pratense (timotej), 13 skalp. Festuca pratensis
(ängsgröe) och 9 skalp. Trifolium hybridum (alsikeklöfver),
tillsammans 48 skalp, frö på hvarje tunnland. Skörden efter det
sålunda anordnade utsädet lämnade 1840 på hvarje tunnland
öfver 13 lisp. torkadt hö förutom en ej obetydlig efterskörd, som
ej uppvägdes. På kärrjorden, som var flåhackad och bränd, såd-
Vallkultur
m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
