Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 103 —
Under sin sträfvan efter ändamålsenliga redskap för
jordens bearbetning nedlägger man ett oaflåtligt arbete på
plogens fullkomning. En massa modeller från när och fjärran
imiteras och »förbättras». I Ringarums socken förfärdigade man
redan i början af 1830-talet värmländska plogar »till lika godhet
med de äkta», och i Ydre betjänade man sig af den s. k.
engel-toftaplogen. Nerkesplogen med höjd dragstång och
amerikanska gjutjärnsplogar, tidaholmsplogar, den skottska plogen och
sjögestadsplogen äro äfven typer, som sedan kommo till
användning, hvar och en på sin särskilda jord. De pröfvades och
bedömdes vid de af Sällskapet årligen anordnade s. k.
profplöj-ningarna. I medlet af 1850-talet få dock dessa tyngre plogar
vika för de lättare och billigare modellerna från Näfveqvarn,
Åkers bruk och Öfverum.
År 1868 kunde man på Kylebergs åkerfält få skåda en
ång-plog, och härmed tyckes följande af Förvaltningsutskottet år
1834 uttalade profetia hafva gått i fullbordan: »Hvem vet, snart
torde uppfinningar, hvilka endast skämtet tänkte sig, uttränga
vår hittills brukade Åker-redskap; — på den mägtiga Brittiska
Ön har man redan låtit plogen gå med Ångmaschin och göra
20 fåror på en gång.» I nutiden vinner motorplogen alltmer
insteg i Östergötlands jordbruk.
Tröskverk började redan under 1830-talet bli allmänna, men
mången hyste betänkligheter mot införandet af dylika, emedan
de ställde sig så dyrbara och ej motsvarade sitt ändamål, då de
oftast blifvit felaktigt och slarfvigt uppsatta. Ofta hemtagas
verken från andra håll, men äfven inom provinsen tillverkades
dylika. Bekanta voro de, som fabricerades af inspektören
Sandström på Stafsäter, Assessor Juringii tröskverk, som gjordes
vid Boxholm, samt ett tröskverk för handkraft, som fördes i
marknaden af ett »bolag», Cassel & Svan, inom Kisa.
I en efterskrift till Förvaltningsutskottets protokoll vid
sammankomsten den 26/i 1837 omtalas ett handtröskverk,
konstrueradt af torparen Peter Jonsson i Fogelsången under Åkerby
i Gårdeby socken och »betydligen förbättradt» af kaptenen v.
Schildt på Rökärr. Det inspekterades efter den ofvannämnda
sammankomsten af friherre Palmstjerna samt några af
Förvaltningsutskottets medlemmar. Sekreteraren herr C. O. Bersselius
meddelar härom: »Vid tröskningen, som nu verkställdes, befanns
Werket beqvämligen drifvas af 4 personer af hvilka en
förrättade den vanliga matningen, den andre undantog och werkställde
bindningen af halmen samt den tredje och fjerde med lätthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
