Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 104 —
underhöll Werkets jemna gång, hvarmed de oupphörligen efter
Capitainen von Schildts och egen utsago kunde med få
ögonblicks hvila fortfara hela dagen. Werket, som befanns vara af
enkel construction, kostade i dess nuvarande skick 53 rdr rgld,
syntes i alla afseenden ändamålsenligt och serdeles vid mindre
Landtbruk anwändbart. Enligt Capitainen v. S.’ uppgifter
kunde under en vanlig winterdag aftröskas 6 tunnor Båg.»
Låga priser på jordens produkter och dryga arbetslöner
framtvingade så småningom öfverallt hjälpmedel till besparing
af folk och dragare. Så framkomma tröskverk, drifna af
flyttbara ångmaskiner. Det första ångtröskverket i provinsen
omtalas från Hofgården redan i början af 1840-talet, men i mer
allmänt bruk kommo de; ej förr än i början af 1860-talet. På
ordinarie sammankomsten den 28/i 1860 föreslogo revisorerna
Sällskapet att använda ångkraft för aftröskning af egendomarnas
skörd. Af vissa orsaker kom denna tanke ej att realiseras förr
än längre fram. Först på decembersammankomsten 1877 beslöt
Sällskapet att för Haddorps räkning inköpa en 8 hästars
loko-mobil och ett dubbelrensande tröskverk.
Skördemaskinernas tid är nu också kommen. På
världsexpositionen i London 1851 väckte amerikanska skördemaskiner
stort och berättigadt uppseende. En dylik af Husseys modell,
förbättrad af Garret, införskrefs till länet 1852 af jägmästaren
Norden på Karstorp. Det var den första skördemaskin, som
blifvit införd i vårt land. Den kostade i engelsk hamn 334 rdr rgs.
Ett väsentligt hinder för införandet af tjänliga och
arbetsbesparande landtbruksredskap och maskiner i landsorten tycker
sig Förvaltningsutskottet finna i den omständigheten, att våra
redskapstillverkare sakna tillgång till ritningar å utländska
maskiner. Man måste därför hålla till godo med redskap af mer
allmänt känd konstruktion. Sällskapet fäste därför i bref af den
25/3 1860 Landtbruksakademiens uppmärksamhet på den stora
fördel, som skulle beredas såväl redskapstillverkaren som hans
afnämare, om Akademien ville genom utgifvande af noggranna
arb et s ritning ar sprida kännedom om de för Sveriges landtbruk
passande redskap och maskiner, hvilka Akademien såsom
modeller från utlandet låtit införskrifva. I sitt svar på denna
skrifvelse framhåller Akademien, att ritningar ej kunna göra till
fyllest och för öfrigt blifva kostsamma, men erbjuder sina modeller
till låns åt redskapstillverkare. För att emellertid bekvämare
och lättare nå målet beslöt Sällskapet den 28/i 1861 på
tillstyrkan af sitt förvaltningsutskott att anslå en summa af 1,000 rdr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
