Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Nötkreatursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 148 —
gårdar inom få år icke behöfva särdeles mycket frukta för
jemförelse rned till och med sjelfva Stamholländerierne.»
I motsats till detta står grosshandlaren Jacob Philipsons
år efter år inflytande meddelanden om sina holsteinare på
Marieborg. Han hade gjort jämförelser mellan dessa och svenska
kor och fnnnit holsteinarna afgjordt öfverlägsna.
Så pågick striden alltfort, och Sällskapet kastades snart in
i densamma. I början af 1850-talet flyttades landtbruksskolan
till Haddorp, och här emottogs ett af statens stamholländerier.
Huru där experimenterades och huru inom
Förvaltningsutskottet åsikterna om förädlingsarbetet bröto sig emot hvarandra,
står att läsa längre fram.
Nu bräckte emellertid en ny dag för det svenska
jordbruket och dess boskapsskötsel.
Litet hvarstädes i vårt land önskade man hämma
brännvinsfloden, som hotade att i grund fördärfva vårt folk. Ett utslag
af detta uppvaknande är en framställning från Göstrings gille
om Sällskapets medverkan till en från landtbrukarna själfva
utgående opinionsyttring att genom lagstiftning få
brännvinsbränningen skild från det egentliga jordbruket.
Hushållningssällskapet föreslår hvithet s odling såsom ersättning för den
fördärf-liga brännvinsh andteringen.
Snart inställer sig den bästa bundsförvanten i striden, höga
priser på spannmål och potatis och låga brännvinspris.
Små-pannorna försvinna. Grefve M. Klingspor säger härom i sitt
till Förvaltningsutskottet insända protokoll öfver Göstrings
hushållningsgilles sammanträde å Grönlund 1852:
»Brännvinsbränningen var fordom en allmänt tillitad bi-industri, hvilken här
som annorstädes mäktigt bidrog till ängsförstörelsen. Den har
koncentrerat sig på färre händer och bedrifves nu mera endast
af de mera bemedlade bland allmogen, som ännu hafva något
att förlora på denna rörelse.»
När sedan efter 1853—54 års riksmöte det nya systemet för
brännvinets beskattning började tillämpas och handteringen var
blifven en fabriksrörelse, försvann den s. k. husbehofsbränningen.
Föregångsmännen gjorde sig all möda att för mängden af
provinsens jordbrukare göra klart, att man icke »fallit ur askan
i elden», utan att verkligen en ny bättre tid stundade.
Med bindande bevis vederlade brukspatronen N. F. Tisell1)
1) Några ord med anledning1 af förändringen uti Bränvinslagstiftningen.
Läsn. f. landth. i Österg. 1855. Bil. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
