Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Nötkreatursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14.Q
.-Lttt/
den vanföreställningen, att brännvinsbränningen skulle vara
villkoret för en god boskapsskötsel. Han påvisade tvärtom, att
boskapsraserna inom hela mellersta och södra Sverige genom
svältsystem och dränk blifvit till ytterlighet fördärfvade. »Denna
Boskaps-racernas försämring», säger han, »är ett ondt af
djupare beskaffenhet än mången föreställer sig. Dock går det
ganska långsamt att i större skala afhjelpa det, dels står det såsom
ett högst svårbesegradt hinder emot en ändamålsenligare och
mera omfattande ladugårdsskötsel, emedan inkomsten af dylika
försvagade och ’illa lagda’ kreatur blir så högst obetydlig emot
den kostnad, man derpå nedlägger, jemförelsevis med en vida
rikligare fodring af väl utbildade Boskapsracer.»
Kyrkoherden Östberg1) gjorde beräkningar och lät siffrorna
tala. Han frågar »hur det kommer till, att man får höra mycket
talas om drankens förträfflighet både i enskilda samtal och på
riksdagen, men aldrig får se några öfvertygande siffror, under
det att icke allenast utmärkta författare och landtbruksmötet
utan alla de länder, der boskapsskötsel och landtbruk hunnit till
någon högre utveckling^ förklara sitt ogillande af en sådan
utfodring».
Slutligen föreslår grefve Klingspor2) ett allmänt införande
»af en på kultur af gräs foderväxt er och jordfrukter mera än förut
grundad landthushållning».
Sällskapet hade nu också fått möjligheter att mera aktivt
gripa in i upplysningsarbetet Hittills hade man
hufvudsakligen kunnat verka genom det offentliga ordets och det personliga
föredömets förenade makter. Nu hade öppnats utväg till ett
vidsträckt belönings- och premieringssystem, som man hoppades
skulle hos allmogen utlösas i intresse och verksamhetslust. Men
man måste känna ställningen ute i landsbygden för att kunna
anlägga ett riktigt appliceradt arbete, och därför utställde
Förvaltningsutskottet 1858 till samtliga gillenas besvarande följande
frågor:
»a) Hvilka äro de ladugårdar, som framför mängden
utmärka sig för en god kreatursskötsel inom Gillet? Hurudan är
utfodringen i dessa ladugårdar? Och på hvad ståndpunkt
befinner sig i allmänhet ladugårdsskötseln inom Gillet?
1) Bidrag till utrönande af den förmånligaste utfodringen af en ladugård
under foderbrist. Läsn. f. landth. i Östergötl. 1855. Bil. E.
2) Om den nya föreslagna Bränvinslagstiftningen. Därsammastädes. Bil. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
